This essay is about the political participation in three communities in Värmland between the years of 1919-1950. The research is done in Karlstad, Östra Fågelvik and Nyed. The purpose of the essay is to find out if there were an existing correlation between were people lived and communal political participation. The first question in this essay is whether there were any differences between women in an urban environment, Karlstad, and women in the countryside. The second question is about the difference between political participation women and men. As a help to understand the result the essay use Yvonne Hirdmans theory about gender contracts and four different factors for political participation. The factors are Social bases, mobilizing, the meaning of the votes and martial status. The source material used in the essay is voting journals and SCB:s election statistics over communal elections in Karlstad. The essay is a quantified case study whit complementary parts of stratifying. The study end ups in a quantitative accounting method whit diagrams for voting, actual political participation and political participation in percent.The result show that women from the countryside had a higher participant when it came to voting. The men voted in a higher rate than women did in all the societies researched. The result both retract and confirm earlier research. / Denna uppsats handlar om valdeltagandet i tre värmländska kommuner mellan åren 1919–1950. Undersökningen är gjord i staden Karlstad samt landskommunerna Östra fågelvik och Nyed. Uppsatsens syfte är att undersöka om det existerade en korrelation mellan geografisk boende situation och kommunalt valdeltagande. Frågeställningen i uppsatsen undersöker om det fanns någon skillnad i valdeltagande mellan kvinnor i urban miljö, Karlstad, och kvinnor på landsbygden, Östra fågelvik och Nyed. Den andra frågeställningen inriktar sig mot differensen mellan manligt och kvinnligt valdeltagande. För att förstå resultatet av undersökningen använder uppsatsen Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt samt fyra fristående faktorer för valdeltagande. Faktorerna är sociala baser, mobilisering, röstens betydelse samt civilstånd. Källmaterialet som används i uppsatsen är röstlängder från de kommunala valen i Östra fågelvik och Nyed samt SCB:s valstatistik över kommunala val i Karlstad. Uppsatsen är en kvantifierad fallstudie med kompletterande moment av stratifiering. Studien landar i en kvantitativ redovisningsmetod med diagram för röstberättigande, faktiskt valdeltagande och valdeltagande i procent. Resultatet av undersökningen visar att kvinnorna från Östra fågelvik och Nyed i de flesta fall röstade i större utsträckning än vad kvinnorna från Karlstad gjorde. Männen röstade i större utsträckning än kvinnorna i alla de undersökta samhällena. Resultatet av undersökningen både dementerar och bekräftar tidigare forskning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-47853 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Carlsson, Viktor |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0148 seconds