Selfiekulturen har under de senaste åren växt sig stark. Över 350 miljoner selfie-relaterade hashtags finns på Instagram och det har arrangerats utställningar med just selfien i fokus. Bland individer som växte upp på 2000-talet, så kallade milleniegenerationen, har mer än hälften någon gång laddat upp en selfie på sociala medier. Plattformen vi fokuserar på är Instagram då det är en plattform för specifikt delning av bilder och med sina 500 miljoner användare är det tydligt hur pass populär plattformen är. Vår studie redogör vilka sociala och psykiska behov som ligger till grund till varför unga vuxna laddar upp selfies på Instagram. Vi undersöker utöver detta vilka upplevelser och psykosociala konsekvenser som kommer ur uppladdningen av selfies samt hur individens behov samverkar med drivkraften inom sociala medier. Vi utförde 10 enskilda forskningsintervjuer med unga vuxna med ett åldersspann mellan 16-26 år. Den kvalitativa intervjumetoden valdes eftersom vi ville få en djupare förståelse kring unga vuxnas användande och behov vad gäller selfies. Utifrån teorier om nya plattformar, självpresentation och identitetsutveckling skapade vi en intervjumanual med frågor som hjälpte oss besvara våra frågeställningar. Våra intervjufrågor delades upp efter teman som representerade huvudpoängen i teorierna vi valde. Tidigare forskning har visat ett samband mellan selfies och självkänsla samt narcissism. Detta hade vi också i åtanke vid val av teorier och frågor. Vår intervjumanual omfattade bland annat frågor kring betydelsen av likes och följare, negativa och positiva känslor som uppkommer av uppladdningen av selfies, redigering av bilder och intervjupersonernas uppfattning om selfiekulturen överlag. När vi sedan ställde frågan “Vad för slags behov tror du/känner du uppfylls av att lägga upp selfies, om något?” svarade 90% av respondenterna att det var bekräftelsebehovet som uppfylldes. Av vårt resultat kunde vi skapa en modell, “Selfie-modellen”, som beskriver hur vi tolkade att individernas användning och känslor samspelar med varandra. Dålig självkänsla var huvudfaktorn som ledde till detta bekräftelsebehov, som sedan uppfylldes av att ladda upp selfies och få likes. Likes och följare genererades av selfie och ledde till en större popularitet på plattformen och gav därav mer uppmärksamhet. Uppmärksamheten skapade en prestationsångest hos användarna som i sin tur ledde till ytterligare bekräftelsebehov. Självkänslan blev då enligt vår tolkning endast tillfälligt förhöjd och gav ingen långvarig effekt. / The selfie culture has during the past years grown very strong. Currently Instagram has over 350 million selfie related hashtags and exhibitions have been arranged with the famous selfie in focus. Amongst the individuals that grew up during the 21th century, so called “millennials”, more than half have at least once uploaded a selfie on social media. The platform we focus on in our study is Instagram. The reason for that is that it is a platform that is specifically meant for photo sharing and with its 500 million users it is clear just how popular the platform is. The aim of our study is to explore what social and psychological needs that underlie in why young adults upload selfies on Instagram.We also highlight the experiences and psychosocial consequences that comes from uploading selfies and how the individual's needs work together with the driving forces within social medias. We performed 10 individual interviews with young adults with an age span between 16-26 years old. The qualitative interview method was chosen to allow us to get a deeper understanding of young adults' uses and needs when it comes to selfies. With the help of theories about new platforms, self presentation and identity development we created an interview manual with questions that helped us answer our questions at issue. Our interview questions were divided into different themes that represented the main points of the theories we had chosen. Previous studies had shown a correlation between selfies and self esteem and narcissism. This was also something we had in mind when choosing theories and questions for our study. Our interview manual included, amongst others, questions about the significance of likes and followers, negative and positive feelings that occur with the act of posting selfies, photo editing and the respondent’s general opinions about the selfie culture. When we later asked the question “What needs do you feel/believe are fulfilled by uploading selfies, if any?” 90% of the respondents answered that it was confirmation needs that was fulfilled. With our result in mind we created a model, “The Selfie-model”, that describes how our interpretation of how the individual's use and feelings interplay with each other. Bad self esteem was the key factor that led to the need of confirmation that was filled by likes. The likes and followers that were generated led to a growth in popularity on the platform , thus giving the user more attention. The attention received created performance anxiety which in turn led to more confirmation needs. The self esteem was, according to our interpretation, only temporarily boosted and didn’t leave a long term effect.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-65304 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Ghazale, Rindala, Pareigis, Moa |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 910301326 |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds