Bakgrund Inom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. Syfte Syftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården. Metod Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa originalartiklar. Analysen genomfördes induktivt med en manifest innehållsanalys. Resultat Resultatet visade på psykiska behov i fem kategorier och sju underkategorier. Behoven gällde patientens närstående, självständighet, framtiden, vården och att bo hemma. Slutsatser Resultatet visade att psykiska behov kunde grundas i fysiska och sociala aspekter. Patienter som får palliativ vård förekommer på fler ställen inom specifikt den palliativa vården. Därför är det viktigt att belysa patienternas olika uttryck av psykiska behov för att de ska kunna tillgodoses och bidra till välbefinnande hos patienten. / Background In palliative care a holistic approach is embraced, which means that the focus is on physical, psychological, social and existential aspects of the patient's life-world. Three basic psychological needs, autonomy, competence and relatedness are essential concepts in the experience of mental health. Even desires, values ​​and goals contribute to the patient's psychological well-being. It has previously been shown that patients' psychological needs are not being met and that nurses in palliative care lack the ability to identify and address these needs Aim The aim of the study was to describe patients' psychological needs in the palliative care setting. Method The literature review was based on twelve qualitative original articles. An inductive, manifest content analysis was conducted. Result The result showed psychological needs in five categories and seven sub-categories; needs related to patient's family, independence, future, the healthcare system and staying at home. Conclusions The results showed that psychological needs could be based on both physical and social aspects. Patients receiving palliative care often receive that care in different environments that are not necessarily within specific palliative care clinical settings. Therefore, it is important to highlight the patients' expressions of psychological needs so that those specific needs can be addressed and in the process, improve the overall well being of the patient.

Selfiekulturen har under de senaste åren växt sig stark. Över 350 miljoner selfie-relaterade hashtags finns på Instagram och det har arrangerats utställningar med just selfien i fokus. Bland individer som växte upp på 2000-talet, så kallade milleniegenerationen, har mer än hälften någon gång laddat upp en selfie på sociala medier. Plattformen vi fokuserar på är Instagram då det är en plattform för specifikt delning av bilder och med sina 500 miljoner användare är det tydligt hur pass populär plattformen är. Vår studie redogör vilka sociala och psykiska behov som ligger till grund till varför unga vuxna laddar upp selfies på Instagram. Vi undersöker utöver detta vilka upplevelser och psykosociala konsekvenser som kommer ur uppladdningen av selfies samt hur individens behov samverkar med drivkraften inom sociala medier. Vi utförde 10 enskilda forskningsintervjuer med unga vuxna med ett åldersspann mellan 16-26 år. Den kvalitativa intervjumetoden valdes eftersom vi ville få en djupare förståelse kring unga vuxnas användande och behov vad gäller selfies. Utifrån teorier om nya plattformar, självpresentation och identitetsutveckling skapade vi en intervjumanual med frågor som hjälpte oss besvara våra frågeställningar. Våra intervjufrågor delades upp efter teman som representerade huvudpoängen i teorierna vi valde. Tidigare forskning har visat ett samband mellan selfies och självkänsla samt narcissism. Detta hade vi också i åtanke vid val av teorier och frågor. Vår intervjumanual omfattade bland annat frågor kring betydelsen av likes och följare, negativa och positiva känslor som uppkommer av uppladdningen av selfies, redigering av bilder och intervjupersonernas uppfattning om selfiekulturen överlag. När vi sedan ställde frågan “Vad för slags behov tror du/känner du uppfylls av att lägga upp selfies, om något?” svarade 90% av respondenterna att det var bekräftelsebehovet som uppfylldes. Av vårt resultat kunde vi skapa en modell, “Selfie-modellen”, som beskriver hur vi tolkade att individernas användning och känslor samspelar med varandra. Dålig självkänsla var huvudfaktorn som ledde till detta bekräftelsebehov, som sedan uppfylldes av att ladda upp selfies och få likes. Likes och följare genererades av selfie och ledde till en större popularitet på plattformen och gav därav mer uppmärksamhet. Uppmärksamheten skapade en prestationsångest hos användarna som i sin tur ledde till ytterligare bekräftelsebehov. Självkänslan blev då enligt vår tolkning endast tillfälligt förhöjd och gav ingen långvarig effekt. / The selfie culture has during the past years grown very strong. Currently Instagram has over 350 million selfie related hashtags and exhibitions have been arranged with the famous selfie in focus. Amongst the individuals that grew up during the 21th century, so called “millennials”, more than half have at least once uploaded a selfie on social media. The platform we focus on in our study is Instagram. The reason for that is that it is a platform that is specifically meant for photo sharing and with its 500 million users it is clear just how popular the platform is. The aim of our study is to explore what social and psychological needs that underlie in why young adults upload selfies on Instagram.We also highlight the experiences and psychosocial consequences that comes from uploading selfies and how the individual's needs work together with the driving forces within social medias. We performed 10 individual interviews with young adults with an age span between 16-26 years old. The qualitative interview method was chosen to allow us to get a deeper understanding of young adults' uses and needs when it comes to selfies. With the help of theories about new platforms, self presentation and identity development we created an interview manual with questions that helped us answer our questions at issue. Our interview questions were divided into different themes that represented the main points of the theories we had chosen. Previous studies had shown a correlation between selfies and self esteem and narcissism. This was also something we had in mind when choosing theories and questions for our study. Our interview manual included, amongst others, questions about the significance of likes and followers, negative and positive feelings that occur with the act of posting selfies, photo editing and the respondent’s general opinions about the selfie culture. When we later asked the question “What needs do you feel/believe are fulfilled by uploading selfies, if any?” 90% of the respondents answered that it was confirmation needs that was fulfilled. With our result in mind we created a model, “The Selfie-model”, that describes how our interpretation of how the individual's use and feelings interplay with each other. Bad self esteem was the key factor that led to the need of confirmation that was filled by likes. The likes and followers that were generated led to a growth in popularity on the platform , thus giving the user more attention. The attention received created performance anxiety which in turn led to more confirmation needs. The self esteem was, according to our interpretation, only temporarily boosted and didn’t leave a long term effect.

<p>I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen.</p><p>In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.</p>

I skolan är mycket uppbyggt kring att ingå och fungera i en grupp. I 1994 års läroplan, Lpo 94, läggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag är att bidra till förståelse och medmänsklighet mellan elever på skolan. Enligt kursplanen ska ämnet idrott och hälsa ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det här examensarbetet analyseras hur idrottsämnet i skolan påverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fått besvara frågor relaterade till gemenskap i skolan och på lektionerna i idrott och hälsa. De frågor som varit centrala för uppsatsen är: Vilka uttryck för gemenskap i skolan ger elever? Vad anser elever vara viktigt för att stärka gemenskapen i skolan? På vilket sätt påverkar idrottsämnet gemenskapen enligt elever? Vilka särskilda betingelser finns under lektioner i idrott och hälsa som kan stärka gemenskapen? Enligt bearbetningar och analyser av resultaten kan elevernas uttryck för gemenskap delas in i fyra huvudsakliga innehållsteman: alla är med, göra saker ihop, skön stämning samt gemensamt intresse. Eleverna menar vidare att särskilt idrottsämnet i skolan stärker gemenskapen på flera olika sätt. Betingelserna eller förutsättningarna som bidrar till en stärkt gemenskap kan sammanfattas som att idrottsämnet innehåller ett flertal fria moment, att eleverna får ingå i ett lag, att eleverna får göra saker ihop och att det på eleverna ställs ett uttalat krav på samarbete. Åsikterna bland eleverna går i sär angående vad som är viktigast för att stärka gemenskapen i skolan. De elever som går i musikklass framhåller att det handlar om att de har ett gemensamt intresse medan eleverna i de allmänna klasserna anser att gemenskapen stärks när de får göra saker tillsammans i klassen. In schools, a lot of activities require co-operation among the students. In Lpo 94, a large emphasis is put on the mission of schools to contribute to an understanding and brotherliness among the students in the school. According to the syllabus, the subject Physical Education should include the conditions needed to improve the fellowship among children and youth. In this thesis, the way in which the subject Physical Education affects fellowship among students is analyzed. Students have been interviewed and answered questions related to the fellowship in school and more specifically, during the classes in Physical Education. The main questions that have been answered are: How do students define fellowship in school? What do students consider to be important in order to strengthen fellowship in school? In what way does Physical Education affect fellowship according to students? Which special conditions exist during Physical Education that can strengthen fellowship? The results show that the way in which the students define fellowship can be divided into four main categories: everyone takes part, doing things together, nice atmosphere and a common interest. The students believe that the subject Physical Education strengthens fellowship in several ways. The conditions that contribute to improved fellowship are, according to the students: the “free” elements of the subject, to be part of a team, to do things together and the demands on co-operation put on the students. The students have different opinions regarding what is most important in order to strengthen fellowship in school. The students in the music section mention a common interest whereas the students in the general section believe that fellowship is improved when they get to do things together.