Syftet med uppsatsen var att genom en fallstudie undersöka mottagningsprocessen i Värmland och vilka organisationer och aktörer som var inblandade med de finska krigsbarnen, samt att se genom en kvalitativ texttolkning om fallstudien visade några skillnader i mottagningsprocessen och flyktingmottagningen generellt beskrevs i den tidigare forskningen. Att den tidigare forskningen visar att Värmland relativt snabbt klassades som ett skyddsobjekt med anknytning till Tysklands ockupation av Norge så innebar det att inga flyktingar fick vistas i Värmland efter 1940. Klassningen som skyddsobjekt och det höga antalet barn som Värmland tog emot i förhållande till sin befolkning tyder på att den norska flyktingströmmen inte påverkade de finska barnen i Värmland. Den generella mottagningen av barn från Finland i Sverige, ger inte heller någon klar bild på att den massiva invandringen till Sverige under andra världskriget påverkade barnens vistelse. Makthavarna i Sverige och det svenska folkets hållning mot våra nordiska grannar var att man såg det sin plikt att hjälpa dem så långt man kunde. Var det genom donationer, krigsmaterial eller att öppna sina hem till tusentals barn, så försökte många personer i Sverige att hjälpa till så gott dom kunde. Att barnen evakuerades till Sverige och inte flydde är ändå av den största betydelse när man ska se till resultatet av uppsatsen. Den enorma ideella uppoffring Sverige och svenska familjer gjorde för cirka 70 000 finska barn får en allt för liten plats i svensk historia, tycker jag.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-77774 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Hallberg, Markus |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds