I mötet med personer med demenssjukdom ställs biståndsbedömare inför olika utmaningar i sitt arbete, för att tillmötesgå den enskildes behov och vilja. Biståndsbedömaren ska alltid utgå från den enskildes självbestämmanderätt samt se till ett helhetsperspektiv gällande den enskildes livssituation, behov och nätverk av personer som finns runt personen. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma biståndsbedömares bemötande yttrar sig i mötet med personer med demenssjukdom samt hur deras handlingar förhåller sig till socialtjänstlagens bestämmelser om självbestämmande. Vidare undersöktes också vilka strategier biståndsbedömare använder i möte med personer med demenssjukdom. Intervjuer genomfördes med fyra biståndsbedömare. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Empirin har analyserades utifrån tidigare forskning, accoount teorin och gräsrotsbyråkrati. Resultatet visade för att möjliggöra biståndsbedömarens arbete använder de sig av olika strategier vilka kan variera mellan olika individer. Strategierna vi påträffar är att samtalen hålls korta samt att det kan hållas flera kortare möten. När det blir mycket information lämnar biståndsbedömaren informationsfolder samt att de skriver en sammanfattning av vad som framkommit. Andra strategier är att guida brukaren att själv beskriva sina behov, samt att lirka eller styra brukaren i en specifik riktning, för att leda brukaren till att söka den hjälp som biståndsbedömaren noterat att brukaren är i behov av. Biståndsbedömarna utmanas i sitt yrkesutövande när resurser, rutiner och lagstiftning inte har anpassats efter målgruppens sviktande kognitiva förmågor. Det leder till att biståndsbedömarna inhämtar information gällande brukaren genom kontakt med en eller flera av följande: brukarens nätverk i form av anhöriga och bekanta, demensteam, sjukvårdspersonal samt brukaren själv. Det visar sig dock att i de flesta av fallen är det inte nödvändigtvis brukarens egna synpunkter som är viktiga utan det är andras. / Care mangers face different challenges in meetings with persons who suffer from dementia in order to meet their individual needs and wishes. The care managers must always be based on the individual's right of self-determination and ensure a holistic perspective regarding the individual's life situation, needs and network of people around the person. The purpose of the study was to investigate how care managers express themselves in the meeting with people with dementia, and how their actions relate to the provisions of the Social Services Act on self-determination. Furthermore, the strategies that care manager use in meeting people with dementia are also investigated. Interviews were conducted with four care managers. The collected material was transcribed and analysed based on a hermeneutic approach. The empiricism has been analysed based on previous research, the account theory and street-level bureaucracy. The results showed that to enable the care manager's work, they use different strategies which can vary between different individuals. The strategies we find are that the conversations are kept short and that several shorter meetings can be held. When there is a lot of information, the care manager leaves information folders and they also write a summary of what has emerged during the meeting. Other strategies are to guide the user to describe their needs themselves, and to coax or steer the user in a specific direction, to lead the user to seek the help that the care manager has noted that the user is in need of. Care manager are challenged in their professional practice when resources, routines and legislation have not been adapted to the target group's declining cognitive abilities. This leads to the care manager collecting information about the user through contact with one or more of the following: the user's network in the form of relatives and acquaintances, dementia teams, healthcare staff and the user himself. It turns out, however, that in most cases it is not necessarily the user's own views that are important, but those of others.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-82866 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Axelgård, Theresia, Amin, Tablo |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds