Stadiums are being built over the country and the discussion is whether it is profitable for the municipalities or not. The municipalities are namely owners or part owners or have in some way contributed to the financing by subvention or grants. A purpose with the project is to show different aspects to why different operators want to own/finance stadiums when they are not profitable. That means that we are examining municipalities’ incentives to invest in these stadiums. The purpose is therefor to examine how you can see on added value created by stadiums. The project is limited to investigate stadiums with an audience capacity of 10 000 people, because we want to focus on multi-stadiums that has a bigger ability to affect the society it is built in. Politicians who have been elected from the citizens in the municipality govern municipalities. It is the city council that takes the decisions. The municipality’s largest source of income is the local taxes, it stands for about 70 per cent of the municipality’s incomes. We have chosen to do an explorative examination by a quantitative collection of information to seek answers to our questions. We are assuming after our examination that municipalities consider it important with stadiums to promote a municipality’s reputation and also to promote the sporting activities and try to increase the interest for sports among young people. Even if it is not economically profitable it is contributing to community benefits and therefor they are willing to contribute / Arenor byggs runt om i landet och det diskuteras om det är lönsamt för kommunerna. Kommunerna är nämligen i de flesta fall ägare, delägare eller har på annat vis hjälpt till med finansiering genom subvention eller bidrag. Ett syfte med arbetet är att visa på olika aspekter varför olika aktörer vill äga/finansiera arenor även om de inte är lönsamma. Det innebär att vi undersöker vad kommuner kan ha för incitament att investera i dessa arenor. Syftet är därför också att undersöka hur man ser på mervärden skapade av arenor. Arbetet avgränsas till att undersöka arenor med en publikkapacitet på minst 10 000 personer, då vi framförallt riktar oss mot multiarenor som har större möjlighet att påverka samhället de byggs i. Kommuner styrs av politiker som blivit valda direkt av medborgarna i kommunen. Det görs av så kallade kommunfullmäktige. Kommunens största inkomstkälla är kommunalskatten, den står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Vi har valt att genom kvantitativ insamling av information göra en explorativ undersökning för att söka svar på våra frågor angående svenska arenor. Efter gjord undersökning antar vi att kommuner anser att det är viktigt med arenor för att främja en kommuns anseende och även för att främja idrottsverksamheten och för att försöka få ett intresse för sport bland unga. Även om det inte är ekonomiskt lönsamt bidrar det till samhällsnytta och då är man villig att bidra ekonomiskt till det.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-192286 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Strömbäck, Louise, Santi Götz, Christopher |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-FOB ; BoF-KANDIDAT-2016:47 |
Page generated in 0.0017 seconds