En ortotrop stålfarbana har olika styvhet i brons längs- och tvärriktning vilket fås genom att svetsa avstyvningar till underkant av stålfarbanan. De längsgående avstyvningarna kan delas in i två kategorier, anpassad till avståndet mellan två tvärbalkar respektive kontinuerliga. Vid anslutningen kan avstyvningen vara svetsad runtom eller ha en ytterligare urskärning i underkant av avstyvningen. Oavsett vilken kategori som används är anslutningen mellan avstyvning och liv i tvärbalk den mest komplexa i den ortotropa stålfarbanan. Detta är på grund av att både avstyvning och tvärbalksliv ofta är påverkade av höga spänningar som orsakas av när ett fordon rör sig på stålfarbanan. Dessa spänningar kan leda till att utmattningssprickor initieras vid svetstån eller i urskärningsranden och växer in i tvärbalkslivet. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka i vilka fall är det lämpligt att använda en urskärning i underkant av avstyvning eller svetsad runtom ur ett utmattningshållfasthets perspektiv. En brosektion med trapetsformade avstyvningar har modellerats i programvaran Brigade/Plus där fyra urskärningar i tvärbalksliv och fyra tvärbalkshöjder har undersökts. Urskärningarna som har undersökts är tätt skuren runtom avstyvningen vilket innebär att avstyvningen är svetsad runtom, rekommenderad urskärning för järnvägsbro samt vägbro i Eurokod 1993–2 och konstant radie. Utmattningslastmodell 3 i Eurokod 1991–2 har använts och stegats över stålfarbanan för att ta fram spänningsvidder vinkelrät svetstån samt runtom urskärningsranden. För svetstån har spänningarna extrapolerats till svetstån för geometriska spänningar medan för urskärningsranden har spänningen i huvudriktningen använts. Från spänningsvidden har antal lastcykler till brott beräknats eftersom utmattningsspricka i svetstån och i urskärningsranden har olika förbandsklasser. Resultatet visade att för alla undersökta tvärbalkshöjder klarar anslutningen som är svetsad runtom flest antal lastcykler till brott. Om endast ytterligare urskärningar jämförs klarar urskärning med konstant radie fler antal lastcykler än de rekommenderade i Eurokod 1993–2.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-209020 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Törnqvist, Tobias |
| Publisher | KTH, Bro- och stålbyggnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-BKN-Examensarbete, 1103-4297 ; 510 |
Page generated in 0.0025 seconds