Färgsättning är något som är svårt att planera för, detta då det handlar väldigt mycket om personliga preferenser. Det försvåras dessutom av de skiftande årstiderna. Färgsättning i Sverige har gått från de grå timmerhusen, via falurödfärgens försök att imitera teglet, till funktionalismens vita folkhem, innan det landat i dagens varierade färgpalett. Med tekniken som finns idag så är det möjligt att färgsätta husen med i princip vilken färg som helst. Studier visar att en mattare ton ändå är att föredra och att det spelar roll hur färgerna passar in i den omkringliggande miljön. Lagstiftningen säger inte mycket om hur vi får färgsätta så det är upp till planeraren/arkitekten själv att avgöra vad som passar in i den äldre bebyggelsen och vad som inte gör det, något som kan vara svårt. Den studie som utförts av gestaltningsbestämmelser inom ramen för detta projekt visar på att årstidsanpassning av färgerna sällan sker idag men att färgen ändå tas upp i alla projekt, om än så lite. En bildanalys har i detta projekt utförts på 15 olika områden i Stockholm och denna visar på att det är de områden som är färgsatta men som håller en genomgående mättnad och intensitet som upplevs som bäst anpassade till årstiderna. Studien kan inte dra någon klar slutsats om vad som är bäst ur ett färgsättningsperspektiv då den inte är tillräckligt heltäckande. Det hade behövts en större analys med boende eller besökare. Dock kan den bidra med att ge lite insikt i vikten av en genomtänkt färgsättning och konstatera att mer forskning behövs i ämnet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-214691 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Lind, Karolina |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | SoM EX KAND ; 17 |
Page generated in 0.0024 seconds