Tunnelbana är ett transportsätt med mycket låg klimatpåverkan i driftsfasen. I konstruktionsfasen däremot orsakar tunnelbanan, precis som andra bygg- och anläggningsprojekt, stora växthusgasutsläpp. Utsläppen härstammar dels från produktionen av material som stål och betong men också från transporter och energianvändning. År 2013 beslutades att Stockholms tunnelbana ska byggas ut vilket beskrivs som ett sätt för Stockholm att bidra till det nationella målet om att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Dock kvarstår det faktum att själva utbyggnaden står för en stor klimatpåverkan. Förvaltning för utbyggd tunnelbanan ansvarar för utbyggnaden och har beslutat om ett klimatmål som innebär att klimatbelastningen från utbyggnaden ska reduceras med 25% under projektets genomförande. För att nå målet har förvaltningen tagit fram ett arbetssätt för mätning och reduktion av klimatpåverkan som bygger på att åtgärder för att minska projektets klimatbelastning identifieras, kvantifieras och implementeras. Planeringsfasen av utbyggnaden börjar nu gå mot sitt slut och produktionsfasen är på- börjad. Inför det fortsatta arbetet och inför framtida projekt önskar man nu utvärdera det arbete som gjorts och dra lärdomar av det. Denna studie har haft som syfte att undersöka hur klimatmålet förhåller sig till andra målsättningar, att identifiera synergieffekter och målkonflikter samt att diskutera klimat- arbetets överförbarhet och möjliga lärdomar. För att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie där projektörer från olika teknikområden intervjuades baserat på följande frågeställningar: Vilka drivkrafter ligger bakom de åtgärder som införts för att minska klimatpåverkan från projektet? Vilka hinder finns i arbetet med att identifiera och implementera åtgärder för att minska klimatpåverkan? Vilka lärdomar kan tas med från klimatarbetet och i vilken typ av projekt kan de användas? Resultatet visade att det finns många drivkrafter bakom de införda åtgärderna vilket leder till slutsatsen att flera synergieffekter kopplade till klimatarbetet förekommer. En tydlig synergi identifierades kopplat till drivkraften att sänka kostnaderna inom projektet. Klimatarbetet bedömdes också ha bidragit till en kunskapsspridning inom projektorganisationen. Ett flertal målkonflikter identifierades också mellan klimatmålet och andra mål och drivkrafter. Utöver detta urskildes också andra hinder, exempelvis att det finns en brist på kunskap om klimatpåverkan hos många projektörer och att många inte är vana vid arbetet med att minska den. Studien fann att många av de åtgärder som implementerats i nya tunnelbanan är överförbara till andra framtida projekt. Studien identifierade flera erfarenheter och lärdomar som kan användas för att förbättra klimatarbetet i framtida projekt. Bland annat rekommenderas att kunskapen om synergieffekter och målkonflikter används i utformningen av klimatarbete och klimatmål i framtida projekt. Studien rekommenderar också att det tas hänsyn till vilka åtgärder som inte medför några synergieffekter då dessa annars riskerar att förkastas i ett tidigt stadie. Att arbeta för att höja kunskapsnivån om utbyggnadens klimatpåverkan bedömdes ha haft en positiv effekt på klimatmålets uppfyllelse i arbetet med nya tunnelbanan och ytterligare satsningar på detta föreslås. / Metro as a way of transport has a very low climate impact during its operation phase. However, during the construction phase the metro, like other infrastructure projects, causes large greenhouse gas emissions. The emissions originate partly from the production of materials such as steel and concrete but also from transports and energy use. In 2013 it was decided that the Stockholm metro will be expanded as a way for the city to contribute to the national goal of Sweden becoming climate neutral in 2045. The fact remains however that the expansion itself will result in considerable emissions. The Extended Metro Administration is responsible for the expansion and has decided on a climate goal implicating that the climate impact from the metro expansion shall be reduced by 25% during the realization of the project. To reach its goal the administration has developed a method for measuring and reducing the climate impact by identifying, quantifying and implementing measures to lower the emissions from the project. The planning phase of the project is now coming to an end and the production phase has started. The administration now wishes to evaluate the work that has been done and to learn from it when continuing the work and when planning new projects. This study aims to investigate the relations between the climate goal and other goals, to identify synergies and goal conflicts and to discuss whether the climate impact mitigation strategy and the implemented measures can be transferred to future projects. To reach the aim a qualitative interview study was conducted where consultants from different fields within the organization where interviewed based on the following research questions: What are the driving forces behind the climate impact mitigation measures implemented in the project? What barriers exist in the climate impact mitigation process? What can be learned from the work with the climate impact mitigation process and in what type of projects can the learnings be used? The result showed that several driving forces can lead to the implementation of climate impact mitigation measures which brings about the conclusion that there are several synergy effects connected to the climate impact mitigation process. One distinct synergy was identified with the goal of lowering the costs within the project. Several goal conflicts were also identified between the climate goal and other goals and drivers. In addition, other barriers were also discovered such as a lack of knowledge about climate impact among the planners and designers and a lack of experience in how to work with these issues. The study also found that a large share of the mitigation measures that have been implemented in the expansion of the Stockholm metro can be used also in other projects. The study identified a number of learnings and experiences that can be used to improve the climate impact mitigation strategies in future project. Among other things, the study recommends that the knowledge about synergies and goal conflicts is used when creating mitigation strategies and in adopting climate goals. It is also recommended that attention is given to the mitigation measures that do not entail synergies to lower the risk of them being discarded at an early stage. To put effort into raising the level of knowledge about the climate impact caused by the project is assessed to have had a positive effect in reaching the climate goal and additional efforts to do this is suggested.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-281861 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Linnerborg, Frida |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 20441 |
Page generated in 0.003 seconds