Return to search

Svårigheter med att implementera programmering i matematikämnet på gymnasiet : En situationsöversikt och vägledning utifrån lärares självförmåga och Skolverkets stödarbete / Difficulties with Implementing Programming in Mathematics Education in Swedish Upper Secondary School : A Situational Overview and Guidance based on Teachers’ Self-efficacy and the Swedish National Agency for Education’s Teacher Support

Från första juli 2021 gäller en ny ämnesplan för matematiken på gymnasiet som inkluderar förändringar av innehållet kopplat till programmering, som funnits som innehåll sedan 2018. Tidigare forskning visar att lärare känner sig oförberedda att undervisa om programmering i matematikämnet. Det här arbetet har undersökt implementeringen av programmering i matematikämnet på gymnasiet i syfte att skapa en bild av matematiklärares inställning till införandet av programmering i deras undervisning. Lärarnas uppfattningar ställs i relation till den nya ämnesplanen och Skolverkets arbete med att ta fram utbildningsmaterial som stöd för lärarna. Med avstamp i tidigare forskning har genomförts en enkätundersökning med 166 matematiklärare på svenska gymnasieskolor. En bild av lärarnas upplevda självförmåga att undervisa i programmering samt deras inställning till den nya ämnesplanen och Skolverkets utbildningsmaterial har tagits fram. Enkäten bestod av huvudsak påståenden som lärarna fick ta ställning till. Lärarnas egna kommentarer från enkäten har även tematiskt analyserats. Resultatet visar att matematiklärarnas övergripande uppfattning är att programmering inte hör hemma i matematikämnet. Enligt lärarna kommer tillägget medföra förvirring för eleverna och ta värdefull tid från undervisningen. Lärarna rapporter en upplevt låg självförmåga i att undervisa om programmering då de saknar både erfarenhet att undervisa i ämnet och relevant fortbildning. Lärarnas uppfattning om den nya ämnesplanen och Skolverkets utbildningsmaterial är vid första anblicken positiv, men de rapporterar i båda fall att innehållet misslyckas med att motivera programmeringens placering och roll i matematikundervisningen. Slutligen har det här arbetet tagit fram en vägledning för hur vidare arbete med införandet av programmering i skolan bör ske. Vägledningen är baserad på enkätundersökningens resultat samt en litteraturstudie av tidigare forskning inom ämnena programmering i matematiken samt i skolan. Den är uppdelad utifrån två olika perspektiv. Ur perspektivet att programmering införts för att stödja matematiken föreslås att (1) en eller flera programmeringsmiljöer bör utvecklas på ett sätt som inte avviker från matematiken utan fokuserar på elevernas matematiska förståelse och lärande, (2) resurser bör avsättas av huvudmän och Skolverket så att matematiklärare ges möjlighet att erhålla relevant fortbildning samt (3) att läroplanen bör formuleras för att tydliggöra och förklara de förändringar som tidigare åtgärder medför. Om programmering istället införts i matematiken för att istället introducera programmering till fler elever föreslås att Skolverket tar fram en egen allmänbildande kurs i ämnet. / Starting the first of July 2021, a new syllabus for mathematics takes effect in Swedish upper secondary school with some changes to content regarding programming, that has been partof the curriculum since 2018. Earlier research shows that teachers feel unprepared to teach programming in their math classes. This work has examined the implementation of programming in the subject of mathematics in upper secondary school in order to create a picture of mathematics teachers’ attitude towards the introduction of programming in their teaching practices. The teachers’ perceptions are set in relation to the new syllabus and the Swedish National Agency for Education’s work to produce educational material to support the teachers. Based on previous research, a survey has been conducted consisting of 166 mathematics teachers from Swedish upper secondary schools. This in an attempt to create an overview of the teachers’ perceived self-efficacy towards teaching programming and their attitude towards the new subject syllabus and the National Agency for Education’s educational material. The survey consistedmainly of statements that the teachers where asked to consider. The teachers’ own comments from the survey have also been thematically analysed. The results show that the mathematics teachers’ overall perception is that programming does not belong in the mathematics subject. According to the teachers, this change will only cause confusion for the students and require too much valuable teaching time. The teachers report a perceived low self-efficacy in teaching programming as they lack both experience and sufficient training. The teachers’ perception of the new subject syllabus and the National Agency for Education’s educational material is positive at first sight, but they report in both cases that the content fails to justify the placement and role of programming in mathematics teaching. A proposal has been developed for how to proceed with the introduction of programming in schools. The proposal is based on the results of the survey and study of relevant literature pertaining to programming in mathematics and in school in general. From the perspective that programming has been introduced in the subject of mathematics as a tool to support the subject, it is proposed that (1) specific programming environments should be developed in a way that does not deviate from mathematics content but focuses on the students’ mathematical understanding and learning, (2) resources should be allocated by principals and The Swedish National Agency for Education so that mathematics teachers are given opportunities to receive relevant in-service education and (3) that the curriculum should be formulated to clarify and explain the changes that previous measures entail. If programming has instead been implemented in mathematics to introduce more students to the subject, it is proposed that the National Agency for Education develop a separate more general course in programming.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-306067
Date January 2021
CreatorsBlåvarg, Rasmus
PublisherKTH, Lärande
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationTRITA-ITM-EX ; 2021:616

Page generated in 0.0034 seconds