Return to search

En undersökning av miljöbedömning för RUFS 2010.

RUFS 2010 är en regionplan för Stockholmsregionen, men utgör även det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Inför planens fastställande 2010 upprättades en miljöbedömning för planen. Regionplanekontoret hade huvudansvaret för framtagandet av planen men miljöbedömningen gjordes av konsulter.   Syftet med denna studie är att beskriva och analysera processen för framtagandet av miljöbedömningen och interaktionen mellan olika aktörer. Studien baseras på intervjuer. Intervjuerna är gjorda med aktörer som deltagit i framtagandet av MKB för RUFS. Samtidigt har olika dokumentstudier kompletterat intervjuerna för att komplettera deras beskrivningar av processen. Avgränsningen av arbetet är från Länsstyrelsens beslut att upprätta en MKB för RUP/RUFS 2010 tills den vann laga kraft.   Miljöbedömningsprocessen följde en ganska traditionell uppbyggnad. Processen utfördes internt på konsultfirman och kommunicerades med beställare från Regionplanekontoret. De hade delat upp arbetet i olika delar och utgick från ett försök att forma de nationella miljömålen till övergripande bedömningsgrunder för att sedan göra miljöbedömningen. I Miljöbalken (MB), i Plan- och bygglagen (PBL) samt i Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns reglerna för när en miljöbedömning krävs för planer och program. I RUFS 2010 var det den regionala utvecklingsplanen som formellt ledde till att en bedömning var nödvändig. Hade det enbart varit en regionplan hade det inte funnits ett krav på miljöbedömning. Att de två planerna var sammanslagna gjorde att processen blev komplicerad   Det var första gången en miljöbedömning gjordes av en regional plan i Sverige. Detta ledde i sin tur till att arbetet med miljöbedömningen var sökande, eftersom det inte fanns någon erfarenhet hur arbetet skulle läggas upp. Inledningsvis kan processen men miljöbedömningen beskrivas som karakteriseras av ett "trial and error" för de som deltog i processen, i att hitta en lämplig nivå och inriktning. Arbetet skedde också under tidspress. Miljöbedömningen hamnade därför alltid ett steg efter planarbetet, utan att en iterativ process skedde mellan arbetet med utarbetandet av planen och miljöbedömningen. Processen saknade delvis transparens. Arbetet med MKB för RUFS 2010 kan beskrivas som en lärandeprocess för inblandade aktörer.   Studien visar att det är viktigt att ta lärdom av detta inför nästa omgång av RUFS. De olika uppfattningarna bland aktörerna om vad en miljöbedömning är och hur den ska göras måste tidigt klargöras i arbetet. Miljöbedömningen kan inte upprättas för sent i processen. Att ta vara på lärdomarna från den här omgången kan göra att processen löper smidigare och att liknande problem i arbetet undviks.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-91382
Date January 2011
CreatorsBorglund, Elin
PublisherKTH, Urbana och regionala studier
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf, application/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess
RelationSoM EX ; 2011-25

Page generated in 0.0027 seconds