Problem: Från och med januari 2014 är det obligatoriskt för K3-redovisande företag att göra komponentavskrivning på sina anläggningstillgångar. Argumenten kring komponentavskrivningen går isär och frågan är om bristen på vägledning leder till oklar tillämpning och skillnader i redovisningen. Syfte: Uppsatsens syfte har en deskriptiv och normativ form varav det deskriptiva syftet ämnar skapa en bild av aktuella redovisningssituationer för att sedan ställa dem mot den normativa teorin. Referensram: Referensramen består av en allmän referensram där vi redogör för de grundläggande begrepp som berör avskrivningar samt de ekonomiska effekter avskrivningsmetoderna leder till. I den teoretiska referensramen redogör vi först allmänt om redovisningsteori och sedan mer utförligt om den normativa teorin. Metod: Studien består av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Simuleringar används sedan för att göra jämförelser mellan ett verkligt företags och två fiktiva företag. Empiri: Det empiriska materialet är hämtat ifrån intervjuer med två representanter från ett fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter samt material i form av bokslut och företagets avskrivningsplaner över sina komponenter. Slutsats: Olika nyttjandeperioder har visat sig leda till betydelsefulla skillnader i redovisningen. Med påverkan från den normativa teorin bör emellertid valfriheten och därmed skillnaderna minska. / Problem: From January 2014 it is obligatory for K3-reporting companies to make component depreciation on its fixed assets. The arguments surrounding the component depreciation differs greatly and the question is whether the lack of guidance in the transition leads to a difference in application and accounting. Purpose: The purpose of this thesis has a descriptive and normative form of which the descriptive purpose aims to create an image of actual accounting situations and then set them against the normative theory. Framework: The framework consists of a general reference framework in which we describe the basic concepts related to depreciation and the economic impact of the methods. In the theoretical framework we begin with presenting general accounting theory and in more detail about the normative theory. Method: The study consists of a qualitative approach with semi-structured interviews. Simulations have been used to make comparisons between a real company and two fictitious corporations. Empirical data: The empirical data are drawn from interviews with two representatives from a real estate company that owns investment properties and materials in form of financial statements and the company´s depreciation schedules over its components. Conclusion: Different useful lives have been shown lead to significant differences in the accounts. However should the freedom of choice and thereby the disparities be reduced under the influences from the normative theory.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-110347 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Kåberg, Linda, Pettersson, Cecilia |
| Publisher | Linköpings universitet, Företagsekonomi, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, Företagsekonomi, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0954 seconds