Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka hur historiedidaktisk forskning har tagit sig an det heterogena klassrummet. Genom att studera de teoretiska perspektiv den historiedidaktiska forskningen använder sig av för att problematisera mångfald i klassrummet hoppas jag kunna belysa några av de problemområden som existerar inom detta. I litteraturstudien sammanställs en mängd studier och artiklar som alla tar upp mångfald och historieundervisning och vad dessa studier egentligen undersöker och på vilka sätt de tre perspektiven genus, klass och etnicitet används i empiriska undersökningar, är vad studien analyserat. Resultatet pekar på att de flesta forskarna tenderar att använda sig av antingen ett etnicitet- eller genusperspektiv i sina undersökningar, medan klassperspektivet lyser med sin frånvaro. Många av de analyserade studierna bygger på samma tidigare forskning och undersöker snarlika problem. Förenklat kan man säga att de svenska forskarna endast undersöker icke-genus, eurocentrism och mångkultur när de problematiserar historieundervisning och mångfald.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-133039 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Larsen, Pontus |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds