Mitt arbete handlar om hur hantverk, trähantverk i synnerhet, behöver en injektion av nya perspektiv för att inte stagnera i framtiden. Projektet handlar om att skapa en lärandesituation/kunskapsmiljö och möte med nästkommande generation hantverkare. Främst så vill jag plantera frön om att arbete med händerna är något fantastiskt och viktigt. I vårt uppkopplade och skärmintensiva text- och bildsamhälle frånkopplas den yngre generation allt mer från kroppsligt arbete – vilket vi ser i bland annat mindre slöjd, bild och idrott i grundskolan. Arbetet är uppdelat i två delar. En textdel och en praktisk del. Textdelen syftar till att lyfta idéer kring kunskapsfilosofi och hantverkspedagogik samt diskutera skillnaden mellan teoretisk och praktisk kunskap. Den praktiska delen handlar om att på ett begripligt sätt närma sig en framtida generation av hantverkare. Metoden för att nå min målgrupp, 14-16 åringar, är att arrangera workshops där deltagaren får möjlighet att tillverka en pall efter eget huvud. Detta är inget slöjdpedagogiskt arbete utan jag har valt att skapa en lärandesituation som om jag skulle undervisa en ung hantverkare i verkstaden. Resultatet av arbetet redovisas i en reflektionsdel och består i tankar om hur jag har arbetat med projektet samt hur det ska utvecklas och tas vidare med fortsatt arbete med hantverksworkshops för ungdomar. Den lärandesituation/workshop jag höll för ungdomarna resulterade i en, för arbetet, stor insikt: Det går att påverka attityder till hantverk genom rätt sorts stimulans. / My thesis is about how craft process especially my own practice can maintain tradition of woodworking the way my predecessors did, but also to include new generations and perspectives. The project is about creating a teaching environment with the next generation of makers. The objective is to show the value of working with your hands. In a technological world the younger generation is stripped of the hand and body-experience - arts, crafts and sports are taken away from the curriculum to give more time for theoretical education. The thesis is divided in two parts: One part theoretical and one part practical. The theoretical part aims to highlight the difference of thoughts and ideas surrounding the philosophical theories of knowledge and the educational side of craftsmanship. The practical part aims to further examine how to connect with the new generation of makers. My method to connect with my target group, 14 to 16 years old, is to arrange workshops where the participant are challenged to make and design their own stool. This thesis is not a study in the pedagogic practice of handicraft. The educational approach I take is personal and hands-on, one I would use with a young apprentice in my wood workshop. The result of my thesis shows the success of the test workshop and how to improve the method in the future. The workshop yielded one important realization: It ́s possible to influence attitudes towards craftmanship with a physical approach, rather than a theoretical.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-138751 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Rosengren, Theo |
| Publisher | Linköpings universitet, Carl Malmsten - furniture studies |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0257 seconds