Problemställning Samtidigt som svenskt entreprenörskap ökar (Bolagsverket, 2016) förefaller det finnas ett tydligt problem för nystartade företag att hitta finansiering till sin verksamhet (Svensson, 2011). Affärsänglar är individer som investerar pengar, och ibland tid i nystartade företag. Medan den formella riskkapitalmarknaden, som består av institutionella aktörer, är restriktiva när det kommer till investeringar i nystartade företag (Svensson, 2011) är affärsänglar mer benägna att investera i nystartade företag (Silver, 2008). Således argumenterar vi för att affärsänglar är en viktig stöttepelare för Sveriges entreprenörer som i sin tur är viktiga för den ekonomiska utvecklingen. Det saknas dock tidigare forskning som undersöker affärsänglarnas professionalisering. Professionalisering innebär att ett yrke utvecklas mot en profession. En professionalisering kan leda till ett mer effektivt yrkesutövande, varpå det är relevant att undersöka. Syfte Studiens syfte är att undersöka professionaliseringen av affärsänglar i Sverige. Detta görs mot bakgrund av flertalet faktorer som talar för att en professionalisering i viss mån har skett. Forskningsfråga Studien presenterar två stycken forskningsfrågor: Har affärsänglar professionaliserats i Sverige? Om så är fallet, hur har affärsänglar i Sverige professionaliserats? Resultat Studien tar en kvalitativ ansats där intervjuer, dokument och deltagande observationer ligger till grund för den empiriska studien. Resultatet av studien pekar på att det finns fyra olika grupper av affärsänglar, som alla har professionaliserats olika mycket. Resultatet uppnåddes genom att identifiera 14 stycken professionaliseringskrav som respektive grupp jämfördes mot. Kunskapsbidrag Studiens resultat bör sättas i relation till forskning från två områden; professionalisering samt affärsänglar. För det förstnämnda forskningsområdet bidrar studiens resultat med ett teoretiskt bidrag i form av en teoretisk modell som öppnar upp för möjligheten att undersöka professionalisering av yrken som inte än klassas som renodlade yrken i en traditionell bemärkelse. För det sistnämnda bidrar studien med ny empirisk kunskap om en annars relativt outforskad grupp individer. / Problematization At the same time as Swedish entrepreneurship increases (Bolagsverket, 2016), there appears to be a clear issue for newly started companies to find funding for their business (Svensson, 2011). Business angels are individuals who invest money, and sometimes their time in new businesses. While the formal venture capital market, which consists of institutional players, is restrictive when it comes to investments in start-ups (Svensson, 2011), business angels are more likely to invest in start-up companies (Silver, 2008). Thus, we argue that business angels are an important player for Swedish entrepreneurs, which in turn are important for the economic development. However, there is no prior research investigating the professionalization of business angels, which comprises the journey of becoming a profession. A professionalization process can lead to a more efficient profession, and it is therefore relevant to further investigate. Purpose The purpose of the study is to investigate the professionalization of business angels in Sweden. This is done considering several factors that indicate that a professionalization process has to some extent taken place. Research questions The study presents two research questions: Have business angels in Sweden been professionalized? If that is case, how have they professionalized? Results The study takes a qualitative approach in which interviews, documents and participatory observations form the basis of the empirical data. The result of the study indicates that there are four different groups of business angels, all of which have professionalized to different degrees. The result was achieved by identifying 14 professionalization requirements for which each group was tested against. Knowledge contribution The results of the study should be related to research from two areas; professionalization and business angels. For the former research area, the results of the study contribute with a theoretical contribution in the form of a theoretical model that opens the possibility of studying professionalization of professions not yet classified as pure professions in a traditional sense. For the latter, the study contributes with new empirical knowledge of an otherwise relatively unexplored group of individuals.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-138773 |
| Date | January 2017 |
| Creators | William, Lorenz, Pontus, Kressner |
| Publisher | Linköpings universitet, Företagsekonomi, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, Företagsekonomi, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds