Träningsvärk efter fysisk aktivitet är ett välkänt fenomen. Vad som ligger bakomträningsvärkens effekter såsom smärta och nedsatt rörlighet är mindre välkänt. Träningsvärk, eller ”delayed onset muscle soreness” (DOMS), har i forskningenantagits bero på muskelskada och inflammation i skelettmusklerna efter att ovana ellerexcentriska övningar utförts. Försöken att lindra träningsvärkens effekter har varitmånga, t ex genom antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Syftet med dennasystematiska litteraturstudie var att svara på frågeställningen hur ibuprofen påverkarträningsvärk där hypotesen att ibuprofen skulle ha en dämpande effekt på träningsvärkantogs. Nio artiklar granskades för att besvara hypotesen utan att några slutsatser omibuprofens inverkan på träningsvärk kunde dras då resultaten pekade åt olika håll ochinga tendenser kunde observeras. Den slutsats som kunde dras utifrån litteraturstudienvar att ytterligare forskning på området är behövlig. Om studier inte kan visa att NSAIDdämpar träningsvärk så kan det ifrågasättas om inflammation är orsaken tillträningsvärken. Ytterligare studier på området är viktigt då NSAID är vanligtförekommande som smärtlindrande läkemedel samtidigt som det har biverkningar. Det finns också forskning som tyder på att NSAID kan ha negativ inverkan på de positivaeffekter som är av intresse i träningssammanhang.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-107661 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Nygren, Per |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds