Samarbetet mellan skola och hem är ett ständigt återkommande tema. Diskussionen om hur samverkan ska ske pågår i media, mellan pedagoger och föräldrar. Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärarna samarbetar med föräldrarna, vilka fördelar samarbetet ger samt vad som kan hindra ett samarbete. För att ta reda på det gjorde jag en fokusgruppintervju med lärarna i årskurs 5 i en skola belägen i en mellanstor ort. Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar med olika samarbetsformer för att få föräldrarna med i det pedagogiska arbetet kring de egna barnen och kring skolans verksamhet. Enligt lärarna utgör framställningen av pedagogiska planeringar och individuella utvecklingsplaner en mycket viktig del i samarbetet mellan skolan och hemmen. Med hjälp av de två dokumenten genomför lärarna utvecklingssamtal och föräldramöten. Även skoldagböcker och veckobrev är fungerande verktyg i processen att samarbeta med föräldrarna. Ibland förekommer hembesök. Vid angelägna tillfällen ringer lärarna hem eller skickar e-mail eller sms - meddelande också. Skolans föräldraförening tillhör ett forum för samverkan mellan skola och hem som sträcker sig över hela skolan. I resultatet kan man se att samarbetet med föräldrarna har många fördelar. Föräldrarnas åsikter om skolans roll och lärarnas arbete präglar barnen. När föräldrarna är intresserade av barnens skolgång och positivt inställda till skolans mål och bestämmelser får barnen bättre självförtroende och större chanser att lyckas i skolan. Dessutom blir undervisnigen mer intressant och upplevelserik tack vare att lärarna använder sig av föräldrarnas erfarenhet och kunskap. Om lärarna genom samarbetet med föräldrarna på ett tidigt skede upptäcker svårigheter hos eleverna har de större möjligheter att hjälpa och stödja dem, sätta i gång de åtgärder som behövs och förebygga vidare problem. Resultatet visar också att det finns faktorer som hindrar denna samverkan mellan skolan och hemmen. Det är många gånger problem med att samarbeta med föräldrarna till barn som har svårigheter med att nå de uppsatta målen. Framför allt gäller det de barn som kommer från familjer med sociala problem. Skolfrånvaron för barnen från sådana familjer brukar vara stor. Kommunikationen mellan skolan och hemmet fungerar då ofta inte heller. Till hindren räknade lärarna också tidsbrist. En utökad arbetsbörda resulterar ofta, enligt lärarna, i att de utöver de formella mötena ringer eller mailar till föräldrarna bara när det uppstår något problem. Även föräldrarnas negativa attityder till skolan grundade på egna dåliga erfarenheter samt negativa bilder av sina barn tillhör de påpekade hindren mot samarbetet. Nyckelord: Samarbete, föräldrar, barnens lyckade skolgång.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-20561 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Maciejewska-Bengtsson, Jadwiga |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.0028 seconds