Endast 1% av allt vatten på jorden är färskvatten som är tillgängligt för människan. I Europa är färskvattenresurserna hårt belastade och över 100 miljoner människor är drabbade av vattenstress. Enligt EUs handlingsplan – Att sluta kretsloppet bör färskvattenresurserna nyttjas effektivare. Tekniskt vatten är kommunalt avloppsvatten som renats till ändamålsenlig kvalité och kan vara en del av lösningen för att minska belastningen. Denna litteraturstudie diskuterar faktorer bakom produktion och användning av tekniskt vatten gällande juridiska krav för att skydda människors hälsa och miljön, ekonomiska kostnader och olika reningstekniker. Tre fallstudier från olika områden presenterades där sådant vatten används som hållbarhetsresurs inom jordbruks- och industrisektorn: Alicante, Noirmoutier och Terneuzen. Samarbete mellan flera parter och slutanvändare som efterfrågar stor vattenvolym verkar vara en framgångsrik strategi. Studien syftade även till att undersöka hur Sverige kan öka och effektivt nyttja tekniskt vatten, vilket visade sig vara svårt att besvara. Det finns ingen mall att utgå från gällande hur tekniskt vatten framställs och används på bästa sätt, utan konceptet behöver troligtvis skräddarsys utefter faktorer som reningsanläggningens placering samt kapacitet, efterfrågad volym, kvalitetskrav, avstånd till slutanvändare m.fl. Ytterligare forskning och arbete krävs för nå en mer kostnadseffektiv framställning som även säkerställer att människors hälsa och miljön skyddas långsiktigt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-96347 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Ängblom, Linda |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds