För betonger som behöver vibreras finns idag standarder för att beräkna formtryck, detta är något som saknas för självkompakterande betonger (SKB). Vid användning av SKB:er dimensioneras formarna istället mot antagandet att ett hydrostatiskt tryck kommer uppstå. Vid laborationerna har gjuthastigheter mellan 15.6m/h, 14.4m/h, 10.9 m/h och 28.6 m/h använts. Detta resulterade i formtryck som var ca. 92-95% av hydrostatiskt tryck. Dessa resultat ligger i linje med vad som tidigare konstaterats, nämligen att formtryck vid användande av SKB:er inte uppnår hydrostatiskt tryck utan ligger på lägre nivåer. Fyra olika beräkningsmodeller för att beräkna formtryck vid användande av SKB:er har använts och analyserats i detta arbete. Dessa beräkningsmodeller är utvecklade av Khayat & Omran, Ovarlez & Roussel, Gardner mfl. och Betizel. Vid de laborationer som genomförts har en 2.5m hög testform fyllts med betong till en höjd av ca. 2m, där mätningar av formtryck sedan gjorts med hjälp av tryckgivare. Inför laborationerna har ett arbete med att ta fram olika betongrecept på SKB:er skett, detta resulterade i fyra olika betongrecept som kunnat användas vid laborationerna. Vid laborationerna har även mindre deltester genomförts där betongens strukturuppbyggnad har mätts. Resultatet från dessa deltester har utgjort indata till beräkningsmodellerna. De formtryck som uppmätts har sedan jämförts mot de formtryck som erhållits av beräkningsmodellerna. Bortsett från de formtryck som beräknas av Khayat & Omrans beräkningsmodell är skillnaden i formtryck enligt de andra beräkningsmodellerna små. Både Ovarlez & Roussels och Betitzels modeller ger formtryck som är näst intill identiska med ett hydrostatiskt formtryck. Generellt för alla beräkningsmodellerna är att de beräknade formtrycken är högre än de formtryck som uppmätts vid laborationerna. Ingen av de undersökta modellerna har utifrån de använda betongerna beräknat formtryck som är likvärdiga med de formtryck som uppmättes under laborationerna. Hur stor inverkan som betongens strukturuppbyggnad har i de testade beräkningsmodellerna varierar. I Ovarlez & Roussels och Betizels modeller har parametrarna Athix och Cthix mycket liten inverkan på formtrycken. Detta förklarar varför dessa beräkningsmodeller ger formtryck som alltid är likvärdiga med ett hydrostatiskt tryck, även om gjuthastigheten är 1m/h eller 30m/h. Formtryck som beräknas med modellen utvecklad av Gardner mfl. påverkas mycket mer av små variationer i gjuthastighet för betonger som långsammare bygger upp en strukturuppbyggnad. I Khayat & Omrans beräkningsmodell krävs att parametern PVτ0rest@15min ökar kraftig för att formtrycket märkvärt ska påverkas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-68332 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Emanuelsson, Erik |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds