Att manipulera och retuschera bilder har gjorts länge och i samband med att digitaliseringen utvecklats och mediekonsumtionen ökat har ytterligare manipuleringsverktyg dykt upp. Problematiken med verktygen ligger i att de används i reklambilder vilket egentligen ska ge en äkta bild av sanningen. I reklam ser vi ofta en kvinna som inte har några brister och till utseendet är perfekt. Syftet med studien är därmed att undersöka i hur stor omfattning retuschering är koppat till köplust hos kvinnor. Därtill syftar studien till att utreda vart konsumenterna drar gränsen för vilken typ av retuschering/manipulering som är accepterat i reklam. Resultatet av den kvantitativa studien baseras på ett frågeformulär som publicerades i två grupper på Facebook som genererade etthundra svar. Utifrån dessa svar har det framkommit att retuschering leder till köplust, men retuscheringen ska ske i liten mängd och inte vara synlig. Vid tydlig retuschering indikerar resultatet att det får motsatt effekt, det vill säga att köplusten avtar. Det framgick även att det var de små retuscheringstyperna som ansågs mest accepterat, så som retuschering av mörka ringar och korrigering av ljus och färger. Resultatet tyder dessutom på att vad som är accepterat att retuschera i reklam skiljer sig beroende på om reklamen kommer från företag eller influencers.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-60832 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Svensson, Emelie |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds