Idag lever vi svenskar bekvämt och väljer att inte alltid sopsortera. Detta gäller även på större byggarbetsplatser där man slänger mycket stora mängder avfall. Mycket kan återvinnas men på grund av slarv uppstår en del oanvändbart avfall. I följande rapport studerades två fall av nybyggnation av flerbostadshus i Örebro. Detta genomfördes med hjälp av platsbesök och intervjuer med personer som har god insikt i projekten. Fotografier togs på plats för att styrka det som skrivits i arbetet. Bilderna visar bristande sortering och märkning av containrarna. Här anser vi att förbättringsmöjligheter finns och att det stora hindret är motivation och tidsbrist. Inom detta område finns lagar och förordningar som reglerar hanteringen av byggavfallet. EU har tagit fram olika steg som avfall bör gå igenom innan det klassas som oanvändbart och hamnar på deponi. Självklart är det bästa att undvika uppkomsten av överflödigt material. För att avfall skall kunna återvinnas till så stor grad som möjligt är det viktigt att sortera det i många grupper. Det bästa alternativet är såklart att produkten återanvänds utan att genomgå bearbetning. Vissa produkter som inte är direkt byggmaterial glöms lätt bort, däribland emballage som genereras i samband med leveranser. Kvalitetsarbete är viktigt för att kunna identifiera alla bidragande orsaker. Om platsledningen förstår vikten av policy och mål så kan man lättare förmedla sitt ställningstagande. På de undersökta byggarbetsplatserna framgick att detta var positivt för att förbättra och driva miljöarbetet. Det är också viktigt att underentreprenörerna tar del av samma information. Stora förbättringar har skett i byggsektorn men det finns fortfarande arbete kvar. Till exempel behöver statistik föras till en högre grad än idag bland annat för att byggföretagen ska veta om de uppfyller kraven i EU:s nya miljömål. Det är idag svårt att hitta exakt statistik från byggbranschen. Prissättningen av fraktioner bestäms efter kostnaden för återvinningsprocesserna. Ibland är kostnadsskillnaden så liten att den inte motiverar byggföretagen att själva sköta sorteringen på plats. Istället går de blandade fraktionerna till eftersortering hos återvinningsföretaget. Detta är inte bra då vissa material måste sorteras direkt för att inte förstöras. Förstört material kan inte återvinnas vilket ger en negativ effekt på miljön.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-26156 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Håkansson, Viktor, Sjölander, Natalie |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds