Syftet med denna studie har varit att utvärdera och granska den första tidsperioden av det unika projektet Enskilda avlopp i kretslopp samt åtgärder som genomförts inom jordbruket för minskad näringsbelastning i Stavbofjärden tillrinningsområde i Södertälje kommun. Utmaningar med projektet redovisas också för att undersöka möjligheten för andra kommuner att ta efter initiativet. För att uppnå syftet har litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer genomförts. Arbetet är en fallstudie av utvärderande karaktär och har genomförts i Stavbofjärdens tillrinningsområde. Problemen med övergödning är stora i Stavbofjärdens tillrinningsområde och idag arbetar man aktivt för att minska näringsbelastningen. Sedan tre år tillbaka pågår projektet Enskilda avlopp i kretslopp för att försöka minska övergödningsproblematiken och möjliggöra återföring av näringsämnen till åkermark. Att avlopp kretsloppsanpassas innebär att klosettvatten samlas i en sluten tank skilt från bad, disk och tvättvatten (BDT- vatten). Därefter behandlas fraktionen för att göra den fri från smittämnen, bearbetad näring sprids slutligen på åkermark. I anslutning till detta har aktörer inom jordbruket arbetat med att försöka sluta kretsloppet och minska näringsutsläppen till Stavbofjärden. Flertalet åtgärder har genomförts under projektets första fas, bland annat har en kretsloppspolicy antagits, en lokal behandlingsanläggning har byggts och näringsämnen har börjat återföras till åkermark. Tydliga strukturella förändringar har skett under de första åren av projektet, framförallt har samarbetet mellan olika aktörer i tillrinningsområdet stärkts. Förutsättningarna för att nå en förbättrad vattenkvalitet i Stavbofjärden förbättras i och med genomförda och planerade åtgärder. Däremot uppstår en rad utmaningar i och med att avloppsfraktioner sprids på åkermark. Intervjuer och litteraturstudier har visat att användning av slam från reningsverk på åkermark inte är en helt okontroversiell fråga, mestadels på grund av en oro för eventuella effekter av de hormoner och läkemedel som kan förekomma i fraktionerna. Andra utmaningar är att byte av avloppssystem innebär en hög investeringskostnad och att människor ofta känner sig otrygga vid stora förändringar. Alla deltagande aktörer i projektet hänvisar till det faktum att människans avfall måste hamna någonstans och att det är betydligt bättre att lägga avfallet på jorden än att det läcker ut i vattnet eftersom det finns betydligt fler nedbrytande bakterier i jorden än i vatten. / The purpose of this study was to evaluate and examine the first period of the unique project Enskilda avlopp i kretslopp and actions implemented in the agriculture sector to reduce nutrient loading in Stavbofjärden. The idea was to provide an overall assessment of the current situation and discuss the possible future effects of the work. Challenges of the project are also discussed to examine the possibility for other communities to follow the initiative. To achieve the purpose, a study of literature and semi-structured interviews were conducted. The work is a case study of the evaluative nature and has been implemented in Stavbofjärdens catchment area. Today several actors in Södertälje kommun are working actively to reduce nutrient loading in Stavbofjärdens catchment area. For the past three years, the project has been carried out in order to reduce eutrophication and enable recycling of nutrients to cropland. Within the project framework toilet water is collected in a closed tank separate from the bath, sink and wash water, the fraction is then processed in a facility and spread on farmland. In connection with this, the agriculture sector tries to close the cycle and reduce nutrient discharges to Stavbofjärden. Several measures have been implemented during the project's first phase, a recycling policy has been adopted, a local treatment facility has been built and nutrients have begun return to arable land. Distinct structural changes have occurred in the first years of the project, in particular, cooperation between different actors in the catchment area strengthened. The prospects for achieving improved water quality in Stavbofjärden increasing with the implemented and planned measures. The project also raises a number of challenges. Interviews and literature studies have shown that the use of sludge on farmland is not an entirely uncontroversial issue, mostly because of a concern about the possible effects of hormones and medicine which may occur in factions. Other challenges are that the replacement of sewer means a high investment cost and that people feel insecure when major changes happens. All actors involved in the project refers to the fact that human waste has to end up somewhere, and that it is much better to put the waste on soil than it leaks out in the water because there are far more degrading bacteria in the soil than in water.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-18045 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Hoflin, Malin |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds