I det här kapitlet har jag uppmärksammat möten mellan tjänstemän och invånare, om hur kvinnor, utifrån sina situerade kunskaper, talar om hinder för integration och delaktighet i den lokala utvecklingen. De här situationerna varade en avgränsad period och blev mycket väsentliga för att skapa en mer verklighetsnära förvaltningspraktik. Genom att synliggöra kvinnors situerade kunskaper under mötena har tjänstemännen blivit medvetandegjorda om olika ojämställdhetskulturer som utgör hinder för kvinnors delaktighet i den lokala utvecklingen. Processen visar, enlig min mening, att lokala möten och lokala perspektiv kan ge insikter som kan leda till lösningar på stora strukturella problem som berör människor till vardags på lokal nivå. De här lokala mötena har exempelvis bidragit till Fittjas integration både lokalt och regionalt. Kvinnors delaktighet i mötena stärkte deras självförtroende och känslan av kvinnlig gemenskap lokalt. Den här gemenskapen började länka den lokala kvinnorörelsen till nationella/regionala rörelser. Mötena i allmänhet spelade en viktig roll för kvinnors egen organisering. Kvinnor kunde förbereda sitt deltagande och skapa lokala konstellationer för att kämpa vidare för bättre levnadsvillkor. Kvinnors situerade kunskaper kunde göra förvaltningarnas arbete mer känsliga för de specifika problem som kännetecknade livet på olika platser i Fittja. I mötena fick tjänstemän vetskap om hur kvinnor brukar göra för att driva frågor om lokal integration, samt kvinnors betydelse för platsens utveckling. Ett sådant mötesperspektiv kan ha varit betydelsefullt för att, med platser som utgångspunkt, medvetandegöra hur olika typer av maktasymmetrier längst kön, kultur och inkomster och boende gestaltas i konkreta situationer. Med hjälp av ett sådant plats- och mötesperspektiv blev det lättare för exempelvis tjänstemännen att förstå hur människor till vardags på olika sätt kan uppfatta samma verklighet i Fittja. Eftersom mötesdeltagarna hade olika platser att utgå ifrån erbjöd mötena möjlighet att bryta tendenserna att skapa polarisering mellan kvinnors- och tjänstemäns perspektiv. Mötena kan nämligen ha givit förutsättningar för en samsyn mellan det som tjänstemän och olika kvinnokonstellationer strävade efter på var sitt håll. I mötet kunde osynliga situerade kunskaper komma till tals, och nya krafter formas för att sträva efter olika förbättringar. Planering är ett ypperligt instrument i den lokala demokratiska utvecklingen. Att komma till full insikt om betydelsen av olika situerade kunskaper är ett viktigt steg på väg mot bättre förståelse om hur kvinnor, likväl som andra underrepresenterade grupper, tillämpar dessa kunskaper i vardagliga situationer. Studien av lokala möten i bostadskvarter, trappuppgångar, föräldramöten i skolan, föreningsmöten, etc.kan visa på verklighetsnära lösningar till integrationens utmaningar. Det skall understrykas att betydelsen av plats och lokala perspektiv borde utgöra viktiga utgångspunkter i planeringen för en hållbar samhällsutveckling.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-11115 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Velasquez, Juan |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Centrum för genusstudier, Stockholm : Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Chapter in book, info:eu-repo/semantics/bookPart, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Speglingar av rum : Om könskodade platser och sammanhang, p. 229-245 |
Page generated in 0.0017 seconds