Syftet med studien är att undersöka vad ansvariga politiker och tjänstemän, i en större kommun i Mellansverige, vet om organisationen av arbetet kring barn i behov av särskilt stöd, och att se vad dessa personer har för idéer om samverkan mellan sociala förvaltningen och skola och hur de vill att samverkan ska utföras mellan de verksamheter/nämnder som styr. Den metod som använts för att samla information är genom ett frågeformulär men en tjänsteman intervjuades. Vidare är det en kvalitativ metod för att få djupare kunskaper i undersökningsområdet. Upplägget har fokuserat på samverkan inom den specialpedagogiska organisationen och försökt att täcka in flera aspekter av detta begrepp när frågorna konstruerats. Urvalet är berörda politiker och tjänstemän i ovan nämnda kommun.Sammanlagt 17 personer fick frågeformuläret och 5 stycken svarade på den och en lät sig intervjuas.Kommunen valdes utifrån det utvecklingsarbete jag gjorde 2007 bland personal i samma kommun, och som ligger till grund för denna studie. Eftersom personalen ansåg att dessa frågor var viktiga att föra fram till de ansvariga, politiker och tjänstemän, ville jag rikta mig till denna kommun även fortsättningsvis. Det finns också en jämförelse med denna informantgrupp. Min studie visar att Barn & Ungdomsnämnden samverkar med Omsorgsnämnden i flera projekt. En tjänsteman tyckte att det kunde ta lång tid innan barn kan få en plats på t.ex. resursskola och att vissa barn/familjer får mycket fint stöd och andra inte. Politikerna har en arbetsgrupp och tjänstemännen har en styrgrupp och deras uppgifter är att samarbeta över nämnderna. Det var en strävan i kommunen att människor skulle få hjälp utan någon utredning/prövning och dessutom tyckte de att det fungerade bra med två nämnder. En tjänsteman ansåg att alla hade ett gemensamt ansvar, för tillsammans kan man göra något bättre. Politikerna svarade inte på detaljnivå hur organisationen kring barn i behov av särskilt stöd fungerade men de ansåg det fanns fördelar med basresurser nära verksamheten, så kallade multiprofessionella team, så att inte barn bollas till olika specialistfunktioner. Min studie visar inte på detaljnivå hur politiker och tjänstemän i kommunen anser att samverkan mellan skola och Sociala förvaltningen ska gå till, men de vill att det ska finnas. De vill också att förutsättningarna för samverkan ska bli bättre och att handlingsplaner borde utarbetas om det inte finns, menen var tveksam över hur de skulle se ut. Många idéer stämde överens i vad de tre olika informantkategorierna (personal, politiker och tjänstemän) såg för fördelar med samverkan. Det som skiljer de olika kategoriernas åsikter åt kan vara i vad och när man behöver en handlingsplan. Politikerna och tjänstemännen tar för givet att det finns eller uttryckte de att de inte visste om det fanns. Vidar lyfter jag frågan om vad samverkan egentligen är för något? Kanske är det ett begrepp vi svänger oss med i olika sammanhang, men inte riktigt vet vad det står för?
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-72597 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Danielsson, Anna |
| Publisher | Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | text/plain |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds