Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar motiv och argument bakom uppdelningen av föräldraledigheten. Frågeställningen är följande: Hur delar våra utvalda par upp föräldraledighetsdagarna, där ena partnern frilansar? Vilka motiv och resonemang ligger bakom denna uppdelning? Vi har intervjuat sex par där ena partnern är frilansare och den andra har en vanlig anställning. Anledningen till valet av den ena partnern som frilansare är att det är en annorlunda anställningsform som eventuellt kan bidra till nya förutsättningar som i sin tur kan komma att påverka uppdelningen av föräldraledigheten. Tolv olika intervjuer har genomförts var för sig där vi båda, som uppsatsförfattare har varit närvarande. Till vår hjälp att analysera materialet har vi använt oss utav teorier och tidigare forskning som har en genusinriktning samt en ekonomisk aspekt. Studien visar att det fanns flera motiv och argument bakom uppdelningen av föräldraledighetsdagarna än anställningsform. De motiv som våra par uppgav var; Försäkringskassan och dess allt för krångliga regler (enligt männen i studien), kvinnan som inte ville dela med sig av föräldraledigheten, arbetets karaktär som gjorde det omöjligt att vara hemma en längre period, arbetsgivarens inställning som enligt paren var negativ till männens ledighet, utbildning samt ekonomin. Utbildningens del i uppdelningen var inte så självklar men det fanns en tendens bland våra deltagande par att ju högre utbildning mannen hade desto längre föräldraledighet tog han ut. De olika motiven som gavs kunde rangordnas på så sätt att det i alla paren först och främst var ekonomin som styrde den slutgiltiga uppdelningen, oavsett vilka avsikter man hade från början. De motiv som uppgavs stämmer väl överens med de teorier och tidigare forskning som använts i denna studie. Genusaspekten syns i resultatet på så sätt att det föreligger, hos alla par, en ”naturlig” förväntan om att det är kvinnan som ska ta ut störst del av föräldraeldigheten. Det visar sig även att genusteorierna överensstämmer med vårt resultat om föräldraledigheten som frivillig för män, men ofrivillig för kvinnan. Den ekonomiska aspekten visar sig tydlig genom att vara det huvudsakliga argumentet för uppdelningen av föräldraeldigheten. Utifrån ett nyttomaximeringsperspektiv visar vårt resultat även att det är den person i familjen som har störst ekonomisk inkomst som tar ut minst föräldraeldighet, detta för att öka nyttan för familjen som helhet. Hos alla utvalda par stod mannen för den större delen av hushållets inkomst och det var kvinnan som tog ut den större delen av föräldraledigheten, även då hon frilansade. I två av paren delade tog kvinnan ut hela föräldraledigheten. Ett av paren skiljde sig från mängden då mannen tog ut hela fyra månader av föräldraledigheten. I ytterligare ett par tog mannen ut två månader och kvinnan resten, trots att hon även arbetade samtidigt. Resterande två par delade upp dagarna så att männen tog ut 2 månader och kvinnorna resten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-77251 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Lundkvist, Jenny, Sundqvist, Cecilia |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds