Syftet med denna studie är att skapa ökad kunskap om rektorers strategier för att utforma goda förutsättningar att likvärdigt bemöta begåvade elever i grundskolan. Jag använder mig av begreppet begåvade därför att jag i studien inte specifikt avser att urskilja högpresterande eller särbegåvade elever. I studien utgår jag ifrån, förekomsten av elever med begåvningar i varierande grad i den svenska skolan och deras lika rätt till att finna sin unika egenart i enlighet med grundskolans uppdrag. Det är rektorernas ansvar som pedagogiska ledare att se till att de själva likväl som lärarna får den kompetens som krävs för att på ett professionellt sätt utföra sina uppgifter. Undervisningen ska också utformas på det sättet att alla elever, även de med en speciell begåvning, får det stöd och den hjälp de behöver. Det faktum att jag själv som lärare saknar kunskaper om bemötandet av begåvade elever väcker flera frågor. Kunskapen om hur skolan identifierar dessa elever samt vilka faktorer som påverkar rektorernas beslut om skapandet av en stimulerande miljö för dem lägger grunden till denna studie. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fyra rektorer som alla verkar inom en kommuns grundskolor i norra Sverige. Mina resultat visar att rektorerna har en viss kännedom om olika typer av begåvning men de saknar kunskaper om hur de ska upptäcka begåvade elever. Trots positiva ambitioner, att i enlighet med styrdokumenten vilja skapa bra pedagogiska förutsättningar framkommer det i studien att ramfaktorer som bland annat tid, resurser eller förändringar i samhället förhindrar rektorerna att fatta rätt beslut när det gäller utformning av en likvärdig utbildning. Trots att handlingsplaner och nationella satsningar, vars syfte är att främja begåvade elevers potential är verksamma, har detta inte lett till att rektorerna fokuserar på dessa elever eftersom den stora majoriteten av elever tar resurserna i anspråk. Detta leder till att begåvade elever missgynnas. Studien har också bidragit till att upptäcka ännu en problematik. Gällande förhållningssätt till hur begåvning betraktas ur ett genusperspektiv. Det visade sig att enbart pojkar utifrån sitt stökiga beteende oftast upptäcks som begåvade. Kunskaperna om vad som är kännetecknande för begåvade flickor verkar vara obefintliga.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-105617 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Renaud, Lazer |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds