Luktsinnet är en viktig komponent i bedömning och uppfattande av risker. Då vi hela tiden utsätts för lukter är det viktigt att vi kan vänja oss vid dem. Detta gör vi för att märka om det börjar lukta mer eller om det tillkommer nya lukter. Det finns inte mycket forskning kring hur lukter påverkar vår riskkognition varpå vi valt att undersöka luktkänslighet och dess samband med risktagande, riskbedömningar och riskmedvetande. Studien var en korrelationsstudie med en inomgruppsdesign där 11 kvinnor och 9 män mellan 20 och 33 års ålder deltog. Under exponering för n-butanol fick deltagarna under 35 minuter utföra Iowa Gambling Task samt fylla i Modern Health Worries Scale och Private Body Consciousness Scale samt svara på en fråga om riskmedvetande. Vid tre tillfällen under testningen skattade deltagarna lukten i rummet utifrån dess intensitet och obehag/behag. Resultatet visade att deltagarna upplevde att luktens intensitet minskade men obehaget/behaget förblev oförändrat. Det fanns ett samband mellan intensitet och obehag/behag, som innebar att när lukten upplevdes som mer intensiv upplevdes den också som mer obehaglig. Inga signifikanta samband framkom gällande luktkänslighet och risktagande, riskbedömning eller riskmedvetande. Mer forskning på området behövs för att bredda bilden om lukters påverkan på riskkognition.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-114467 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Svärling, Evelina, Valinger, Ulrika |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för psykologi, Umeå universitet, Institutionen för psykologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds