Syftet med studien var att beskriva och analysera ett antal pedagogers uppfattningar av begreppet extra anpassningar, hur de arbetar med extra anpassningar, samt hur det har påverkat deras arbete med att stödja elever i svårigheter på ett antal grundskolor i en mindre kommun i södra Norrland. Forskningsfrågorna lyder: Hur identifieras elevernas behov av stödinsatser? Hur tolkas begreppet extra anpassningar av pedagogerna? Hur arbetar pedagogerna kring extra anpassningar och hur följs insatserna upp? Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som genomfördes med nio klasslärare och tre specialpedagoger på fyra olika grundskolor i den valda kommunen. Resultatet visade att alla intervjuade pedagoger var medvetna om begreppet extra anpassningar, men uttrycker en osäkerhet i skillnaden mellan de olika begreppen extra anpassningar och särskilt stöd som förekommer i de allmänna råden. Dock framkommer att klasslärarna ger uttryck för att det är något de alltid har gjort, men inte uppmärksammat på det sätt som Skolverket (2014a) belyser i de allmänna råden. Studien visar att om lärare ska kunna inkludera alla elever med hjälp av stödinsatser såsom extra anpassningar, är det viktigt, att de får stöd i det arbetet, både från ledning och med stöd av resultat från forskning i det specialpedagogiska fältet i form av ökade kunskaper och verktyg som kan användas i undervisningen, samt att rutiner fastställs för hur detta arbete ska genomföras.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-133888 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Hellström, Anna |
| Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds