Enligt lag är samtliga aktiebolag skyldiga att upprätta en årsredovisning. Det medför att även de allra minsta företagen måste upprätta denna handling. Detta kan medföra stora kostnader för småföretagarna och många arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera små aktiebolag med färre än elva anställa. Utifrån detta ifrågasatte vi vilken nytta småföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vår problemformulering och vårt syfte I vilken utsträckning använder småföretagare årsredovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utsträckning nyttjar småföretagarna revisionsbyråerna för ekonomisk rådgivning. Syftet med studie är att analysera småföretagares förhållningssätt till ekonomisk styrning med hjälp av årsredovisningsinformationen. Vi vill även analysera till hur stor del småföretagare använder ekonomisk rådgivning från revisionsbyråerna. Vidare avser vi att belysa revisorernas syn på hur småföretagarna förstår och nyttjar information de erhåller av revisorn. Utifrån studiens resultat kommer vi att argumentera och ge rekommendationer hur småföretagare kan förändra lönsamheten. Genom att använda sig av årsredovisningsinformationen och rådgivning från revisionsbyråerna. Vi har valt att studera hur småföretagare använder redovisningen för att fatta ekonomiska beslut. Ett bra underlag är viktigt för att företagaren ska ta korrekta och effektiva beslut. I vår studie kartlägger vi i vilken utsträckning småföretagare, i olika branscher, använder och förstår den redovisningsinformation som revisionsbyrån lämnar vid årsbokslutet. Vi har även studerat småföretagarnas inställning till rådgivning från revisionsbyråerna. Studien genomfördes med ett hermeneutiskt förhållningssätt där våra egna tolkningar och värderingar användes för att sammanställa studiens resultat. Vi utgick från teorier för att på detta sätt förklara verkligheten, detta är vad forskare kallar den deduktiva ansatsen. Genom detta tillvägagångssätt fann vi teorier som användes som referensram vid utformandet av intervjuguiden. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade två revisorer och sex småföretagare ur sex olika branscher. Vi fann att årsredovisningen inte var ett effektivt styrmedel för de flesta bolag. Ett mer effektivt styrmedel är månadsboksluten som innehåller en mer aktuell och uppdaterad information. Använder företagen månadsboksluten för ekonomisk styrning kan de fatta korrekta och välgrundade beslut. Ett fåtal småföretagare kan dock använda sig av årsredovisningen som ekonomiskt styrmedel. Det krävs att dessa företag har stadigvarande låga kostnader för att årsredovisningen ska kunna användas som styrmedel. Företagarna i studien har sällan nyttjat rådgivning utöver den som ingår i årsrevisionen. Vi fann belägg att en bidragande orsak till detta var att företagarna var dåligt informerade. Företagarna hade en dålig insyn i vilka rådgivningstjänster som revisionsbyrån erbjöd. De hade även svårt att inse hur rådgivningen kunde hjälpa dem.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-25835 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Hagström, Mona, Wahlberg Bylund, Cecilia |
| Publisher | Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds