Idag råder synsättet att individens delaktighet är att föredra i så gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjälpen är av stor vikt. Tvångsvård och tvångsåtgärder är något som strider mot den allmänna synen på hur man bäst tar hand om människor. I situationer där någon kan vara till fara för sig själv eller andra och inte inser detta kan dock tvång vara nödvändigt. Hur är det möjligt att göra någon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvångsvård går tillväga för att skapa en god behandlingsrelation och för att få klienten delaktig i behandlingen. Sju kvalitativa intervjuer med åtta respondenter genomfördes på en psykiatrisk klinik i Norrland. Resultatet visar att personalen utifrån de förhållanden som råder kan göra patienterna delaktiga genom att samtala med dem och bemöta dem med respekt och ömsesidighet. Om delaktighet definieras som en känsla hos individen snarare än att delta aktivt i saker kan delaktighet under tvång utrycka sig genom att den som blir utsatt för tvånget ändå känner sig sedd, respekterad och likvärdig.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-63820 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Hedlund, Sandra, Molin, Camilla |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds