Return to search

Kartläggning av distriktssköterskors användning av hemblodtryck i sitt arbete : -en enkätstudie

Syfte. Att kartlägga distriktssköterskors användning av hemblodtrycksmätning (HBTM) i sitt arbete. Bakgrund. HBTM förbättrar personens kontroll över sitt blodtryck och stärker personens empowerment och delaktighet i sin vård. Med hjälp av HBTM får personer i större utsträckning en effektivare behandling för sin hypertoni, en välbehandlad hypertoni minskar risken att drabbas av kardiovaskulära händelser. Metod. Enkätstudie med kvantitativ ansats som inkluderade distriktssköterskor på hälsocentraler i Skellefteå kommun (n=49). Analysen utfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat. Rådet HBTM gavs mer än en gång i månaden av två tredjedelar av deltagarna. Av de som inte hade riktlinjer om HBTM på sin arbetsplats skattade hälften att det skulle underlätta deras arbete. Deltagarna i studien upplevde HBTM som resurssparande, att det stärker patientens förmåga till egenvård och är förenligt med god vård. Av deltagarna upplevde två tredjedelar motstånd från patienten vid rekommendationen HBTM. Inget samband hittades mellan tillgången till riktlinjer och distriktssköterskans frekvens att rekommendera HBTM. Ett samband fanns mellan tillgången till riktlinjer vid hälsocentralen och distriktssköterskans upplevelse av att känna sig bekväm med att rekommendera HBTM. Betydelse för omvårdnaden och distriktssköterskans arbete. Riktlinjer för HBTM kan bidra till omvårdnadsmetoder som främjar patienters hälsa och livskvalitet. Distriktssköterskan har ett stort ansvar att undervisa patienter så de känner sig trygga i sin egenvård. Med ytterligare omvårdnadsforskning kring HBTM kan metoden utvecklas och bli evidensbaserad. Det gör att distriktssköterskan får en ökad kompetens och känner sig mer bekväm att rekommendera HBTM. Slutsats. Riktlinjer för HBTM kan vara ett stöd och bidra till att distriktssköterskor känner sig bekväma att rekommendera metoden till patienter.   Nyckelord: hemblodtryck, distriktssköterska, riktlinjer, kvantitativ, enkätstudie, primärvård / Aim. To identify district nurses use of home blood pressure measurement (HBPM) in their work. Background. HBPM improves the person's control of their blood pressure and strengthens the person's empowerment and participation in their care. Using HBPM gives people a more widely effective treatment for their hypertension, a properly treated hypertension reduces the risk of cardiovascular events. Method. Questionnaire study with quantitative approach that included district nurses at health centers in the municipality of Skellefteå (n = 49). Data were analyzed using SPSS. Results. The Council HBPM was given more than once a month by two-thirds of the participants. Of those who did not have guidelines on HBPM at their workplace half of the participants estimated that guidelines would facilitate their work. Study participants experienced HBPM as resource saving, it strengthens the patient's ability to self-care and is compatible with good health. Of the participants experienced two thirds resistance from the patient at the recommendation HBPM. No correlation was found between the availability of guidelines and district nurse frequency to recommend HBPM. A correlation was found between the availability of guidelines at the health center and the district nurse's experience of feeling comfortable with recommending HBPM. Significance to nursing and district nurse work. Guidelines for HBPM can help nursing methods that promote patients' health and quality of life. District nurses have a great responsibility to teach patients so they feel confident in their self-care. With further nursing research HBPM can evolve and become evidence based, which gives the district nurse a better competence and make him/her more comfortable recommending HBPM. Conclusion. Guidelines for HBPM can support and contribute to the district nurses comfortable feeling of recommending the method to patients.   Keywords: home blood pressure, district nurse, guidelines, quantitativ, questionnaire study, primary health care.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-96709
Date January 2014
CreatorsGebart-Sandström, Bodil, Forslund, Monica
PublisherUmeå universitet, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0019 seconds