Hur ser arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan ut? Vilka barn är i behov? Dessa är frågor som ligger till grund för vårt arbete. Syftet med vår undersökning var att få större kunskap om vilket arbetssätt som anses gynnande för barn i behov av särskilt stöd och gråzonsbarn samt vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att gynna språkutveckling hos dessa barn. Språkutveckling innehåller många delar, motorik, ton, rytm m.m. Det är ett väldigt stort nät av många delar som ska samarbeta för att språket ska fungera. Vi genomförde detta arbete med hjälp av kvalitativa intervjuer som metod då vi bedömde denna mest lämpad för vårt syfte med undersökningen. Detta på grund av att vi eftersträvade att nå kunskap om pedagogers förhållningssätt och erfarenheter, vilket är svårt att nå vid kvantitativa metoder som till exempel enkäter. Resultaten som framkom i våra intervjuer var att språkutveckling hos barn är någonting som sker hela tiden men att det behövs eftertanke och planering från pedagogernas sida för att denna ska vara gynnsam. Det behövs ett förhållningssätt som ser till barnets bästa. Några slutsatser vi kunde dra av detta arbete var att begreppen barn i behov av särskilt stöd och gråzonsbarn ofta blandas ihop och anses svåra att definiera. Trots detta så har vi sett att pedagoger förhåller sig aktiva i arbetet med olika hjälpmedel och alltid tar in nya aspekter i sin barnsyn.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-97992 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Isaksson, Sabina, Marcusson, Zonny |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds