Sedan
de
internationella
redovisningsstandarderna
infördes
2005
har
redovisningen
av
inkomstskatt
blivit
mer
transparent.
Företagens
omgivning
ställer
allt
högre
krav
på
att
intressenterna
skall
förses
med
upplysningar
gällande
vad
som
påverkar
deras
inkomstskatt.
Thomas
Andersson,
partner
på
Deloitte
och
verksam
på
avdelningen
Corporate
and
International
Tax
Services,
märker
i
sitt
arbete
att
klienterna
har
ett
större
intresse
för
effektiv
skatt.
Betydelsen
av
att
främst
ägare
och
investerare
skall
få
fullständig
och
användbar
information
om
företagens
effektiva
skatt
har
gjort
att
författarna
fått
i
uppdrag
av
Thomas
Andersson
att
undersöka
hur
Sveriges
största
koncerner
redovisar
sin
effektiva
skatt. Författarna har
formulerat
följande
forskningsfrågor
för
denna
studie:
Hur
redovisar
Sveriges
största
koncerner
sin
effektiva
skatt?
Finns
det
några
samband
mellan
den
effektiva
skattens
storlek
och
antalet
uppfyllda
undersökningspunkter? Syftet
med
denna
studie
är
att
identifiera
hur
Sveriges
största
koncerner
redovisar
sin
effektiva
skatt
samt
att
urskilja
vilka
skillnader
som
finns
mellan
koncernernas
redovisning.
Utifrån
studiens
resultat
skall
författarna
undersöka
om
det
finns
några
samband
mellan
koncernernas
effektiva
skatt
och
antalet
uppfyllda
undersökningspunkter
för
att
kunna
ge
en
förklaring
till
varför
koncernerna
redovisar
som
de
gör. Ansatsen
för
studien
är
kvantitativ,
designen
är
komparativ
och
angreppssättet
författarna
valt
är
en
innehållsanalys.
I
urvalet
finns
alla
koncerner
på
Stockholmsbörsens
Large
Cap‐lista
representerade,
med
undantag
för
fyra
koncerner
som
inte
uppfyllde
urvalsvillkoren.
Med
en
av
författarna
utarbetad
kodningsmanual
som
grund
har
koncernernas
årsredovisningar
granskats.
Resultatet
har
sammanställts
och
analyserats
utifrån
den
teoretiska
referensramen
samt
genom
statistisk
analys
i
form
av
Kruskal‐Wallis
test
samt
Mann‐Whitneys
test. Resultatet
av
studien
visar
att
koncernerna
på
Large
Cap‐listan
redovisar
på
ett
likartat
sätt.
Dock
identifieras
signifikanta
skillnader
mellan
olika
grupper
av
koncerner.
Författarna
drar
slutsatsen
att
koncernerna
har
gjort
en
liknande
tolkning
av
IASB:s
föreställningsram
och
regelverk
samt
att
skillnaderna
mellan
grupperna
kan
förklaras
av
agentteorin
och
företagsledningens
benägenhet
att
sprida
information.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-106287 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Ericson, Fredrik, Hedlund, Charlotte |
| Publisher | Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds