Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ”goda levnadsvillkor” i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras. Dessa teoretiska perspektiv utgör ramen för analysen och har använts för att tolka resultaten. De huvudsakliga resultaten som presenteras i denna uppsats rör de fyra diskurser som kunnat urskiljas i texterna. Dessa diskurser konstruerar ”goda levnadsvillkor” i termer av demokrati och social rättvisa, normalitet, en fråga för expertutlåtanden och professionella bedömningar samt en organisatorisk fråga i kommunerna. Resultaten får tolkas med försiktighet då materialet är litet till omfånget. Diskurserna är möjliga exempel på vad som skulle kunna återfinnas i ett större material.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-167860 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Bohlin, Cecilia |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds