Bakgrund. Inom sjukvården är det viktigt med fungerande kommunikation. Det finns många felkällor och bristande kommunikation gör att både patientsäkerheten och arbetsmiljön blir lidande. Inom svensk sjukvård finns det flera olika standardiserade kommunikationsverktyg där SBAR är det vanligaste. Syfte: Att undersöka huruvida det finns evidens i den vetenskapliga litteraturen för kommunikationsverktyget SBAR. Metod. Deskriptiv litteraturstudie med systematisk ansats. Granskning av 24 vetenskapliga artiklar. Resultat. Litteraturgranskning indikerar att SBAR är ett effektivt kommunikationsverktyg som förbättrar kommunikationen och samarbetet mellan yrkesprofessioner. SBAR gav en förbättrad arbetsmiljö och bidrog till en ökad struktur. SBAR gav en förbättring av patientsäkerhet genom ökad förmåga att identifiera kritiskt sjuka patienter. Patienternas upplevelse var ett förbättrat bemötande vilket gjorde dem mer nöjda med vården. SBAR var mycket uppskattat men trots detta var det dålig följsamhet till verktyget. Slutsats. SBAR stärker kommunikationen och effektiviserar det tvärprofessionella samarbetet. Det ger en förbättrad arbetsmiljö och ett mer strukturerat arbetssätt. SBAR förbättrar patientsäkerheten genom minskad mängd avvikelser samt att personalen blir bättre på att identifiera kritiskt sjuka patienter. Dock var följsamheten förhållandevis låg. Utbildning i SBAR är en förutsättning för att det ska användas korrekt. / Background. In the health setting effective communication is important. There are many sources of error and lack of communication makes both the patient safety and the work environment suffer. There are multiple standardized communication tools and SBAR is the most common in Swedish health care. This study was done to compile the state of knowledge about SBAR. Methods. Descriptive literature review with systematic approach. Review of 24 scientific articles. Results. SBAR is an effective communication tool that improves communication and cooperation between professions. SBAR gave an improved work environment and contributed to increased structure. It also gave an improvement in patient safety by increasing the ability to identify critically ill patients. The patients experienced an improved attitude, which made them more satisfied with the care. SBAR was highly appreciated but despite this there was poor adherence to the tool. Conclusion. SBAR is a good communication tool because it strengthens communication and streamlines cross-professional cooperation. It provides a better work environment and a more structured work approach. SBAR improves patient safety by reducing the amount of near misses and making the staff better able at identifying critically ill patients. However, the adherence was relatively low. Education in SBAR is a prerequisite for it to be used properly.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-264245 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Nilsson, Gustav, Tossman, John |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds