Milleniemål nummer sju avser att skapa en hållbar utveckling för framtida generationer. Ett sätt att uppnå mål nummer sju är skapandet av mer energieffektiva energisystem med förnybara ämnen. Solen är en av de förnybara källor som skall skapa energiomställningen. Uppsatsen studerar solelens roll i energiomställningen. Studien kommer att redogöra för vad som får bostadsrättsföreningar och/eller enskilda att installera solel. Det finns såväl hinder som möjligheter för installationer av solel som i sin komplexitet påverkas av de politiska besluten. Hindren representeras av lagar och regler som försvårar för personer att enkelt och okomplicerat byta energisystem från Uppsalas elnät till egenproducerad solel. Att möjliggöra nettodebitering, nya skatteregler och möjligheten att äga andelar i solcellsparker är framtida ambitioner och visioner för att ytterligare gynna solelens roll i energiomställningen. Dagens möjligheter kommer av den lönsamhet som kommer av solel och faktum att vara en del av en mer energi- och miljövänlig elkultur. Energiomställningen förstärks vidare av den kapacitet prosumenter (konsumera och producera egen solel) har. Likväl som politiska beslut behövs för att främja expansionen av solel står individer för en förändrad kulturell syn på energisystem.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-275153 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Kjellgren, Helena |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.002 seconds