Näthat tycks vara ett växande problem. Forskning visar att internetanvändare i stort, men även mer specifikt journalister, drabbas av det. Att få hot, hat och kränkande kommentarer framställs, enligt studier, som allvarligt och som en del av journalisters vardag. Det finns vidare många enkätstudier inom ämnet, vilka belyser näthatets förekomst i journalisters yrkesliv. Intervjustudier inom fältet uppmärksammar bland annat skolelevers utsatthet och journalisters syn på den nya digitaliserade värld de etablerat sig i. Denna uppsats syftar därför till att nå en djupare förståelse för journalisters upplevelser och eventuella erfarenheter av fenomenet, och vidare är frågeställningarna hur näthat definieras och framställs av journalister. För att förstå hur journalister definierar och upplever näthat har en kombination av actor-network theory och symbolisk interaktionism använts som teoretiskt ramverk. Inom actor-network theory låg resonemanget kring aktantnätverk, aktanter och översättningsmodeller till grund för analysen, medan meningsskapande, spegeljaget, det sociala självet och institutioner var teorier som hämtades från den symboliska interaktionismen. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa intervjuer med journalister, vilka med hjälp av induktiv kodning har analyserats utifrån en såväl hermeneutisk som fenomenologisk ansats. Resultaten visade att näthat definieras som något personligt riktat och det framställs som något normaliserat och förgivettaget i journalisters yrkesvardag.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-296134 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Lewin, Moa, Strand, Maria |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0049 seconds