Return to search

Methods for Estimating the Wind Climate Using The MIUU-model

In the year 2002 the Swedish Energy Agency assigned the department of Earth science at Uppsala University a research assignment to make a detailed wind climatology mapping covering Sweden. A survey of the Swedish wind climate has been made earlier in some areas, using the Danish model WASP. In this study the MIUU-model is usedwhich is a mesoscale three dimensional numerical model with a turbulence closure scheme of level 2.5. The MIUU-model is computer time demanding. Therefore a method to minimize the total number of simulations is wanted, without negative effects on the result. In this thesis the main issue is to compare the sensitivities and differences between climatological wind calculations using runs with different forcing parameters, i.e. with different meteorological conditions. Primarily the climatological results received with different geostrophic wind forcing are studied and compared. The idea is to find combinations with as small deviations as possible. The parameters investigated, called flow forcing parameters, are; geostrophic wind (magnitude and direction), thermal wind and thermal stratification. To compare the calculations a reference run is used. In theruns studying the influence of the geostrophic wind, calculations where made with 1, 2, 3 and 6 geostrophic wind speeds and with 4, 8, 16 and 32 wind directions. All compared to the reference that is based on 3 wind speeds and 8 wind directions. The model has earlier been used without any thermal wind influence. Therefore radio sonde data have been used to calculate the geostrophic mean wind profile introduced in the model to make new runs. The thermal stratification has also been modified in April and October to find out the sensitivities in the model. The result shows that there are only a few possible shortcuts in the number of runs needed and in the verification of the parameters. The question is if it is worth searching for them, since they might not be valid in other areas with more complex terrain. To be on the safe side, runs like the reference runs should at least be used in order to get accurate results as regards the wind climate. / År 2002 gav Statens Energimyndighet ett uppdrag till Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala Universitet att kartlägga det svenska vindklimatet. En kartläggning av vindklimatet i vissa delar av Sverige har gjorts tidigare med hjälp av den danska modellen WASP. I denna avhandling används MIUU-modellen som är en mesoskalig tredimensionell numerisk modell med ett ’closure scheme of level 2.5’. MIUU-modellen kräver mycket datorkraft och därför söks ett sätt att minimera antalet modellkörningar utan försämrat värde på resultaten. I denna avhandling är huvuduppgiften att jämföra känsligheten och skillnaderna mellan klimatologiska beräkningar från modellkörningar med olika drivande parametrar i modellerna, d v s med olika meteorologiska förhållanden. De erhållna klimatologiska resultaten från olika geostrofiska vindhastigheter är plottade. För att jämföra resultaten ritas en ny plott som visar avvikelserna mellan de två originalresultaten. Syftet är att hitta plottar med så små skillnader som möjligt. De undersökta parametrarna, som är av stor betydelse för modellen är: geostrofisk vind (styrka och riktning), termisk vind och temperaturskiktning. För att jämföra beräkningarna används en referenskörning. I modellkörningarna med den geostrofiska vinden görs beräkningar med 1, 2, 3 och 6 olika geostrofiska vindstyrkor och med 4, 8, 16 och 32 vindriktningar. Alla jämförs med referensen som är beräknad på 3 vindstyrkor och 8 vindriktningar. Modellen har tidigare använts utan termisk vind. Från Universitetet i Wyoming har därför data hämtats för att beräkna den geostrofiska medelvindprofilen som införts i modellen för nya modellberäkningar. Temperaturskiktningen har också modifierats i april och oktober för att kontrollera känsligheten i modellen. Resultaten visar att det bara finns några få genvägar bland parametrarna. Frågan är om det är värt att leta efter dem, eftersom de mest troligt inte är de samma om man tittar på andra områden med mer kuperad terräng. För att vara på den säkra sidan är beräkningarna med samma parametrar som referenskörningarna det bästa sättet att få bra resultat avseende vindklimatet.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-303164
Date January 2003
CreatorsLindholm, Magnus
PublisherUppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationExamensarbete vid Institutionen för geovetenskaper, 1650-6553 ; 53

Page generated in 0.0023 seconds