De senaste decennierna har svensk politik präglats av såväl straffutvidgningar som straffskärpningar. Detta är något som står i bjärt kontrast mot den förhållandevis återhållsamma straffpolitik som Sverige historiskt sett har fört. Forskning tyder emellertid på att strängare straff kan få oönskad effekt. Mot bakgrund av detta ville vi undersöka hur olika partier resonerar i straffrättsfrågan. Utifrån frågeställningen: “Vilka underlag använder politiker sig av för motivera kriminalpolitiska åtgärder med avseende på straffrätten?” Är studiens syfte att undersöka huruvida det skiljer sig i hur kriminalpolitiska åtgärder rättfärdigas beroende på parti. De partier som granskas är Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. För att åskådliggöra hur politiker själva resonerar kring kriminalitet skärskådas ett antal motioner som väckts av ledamöter från dessa riksdagspartier. Motionerna i fråga behandlar påföljder för mord, misshandel och sexualbrott. Detta är en kvalitativ studie där arbetet skett induktivt och där en konventionell innehållsanalys har tillämpats. Analysarbetet har skett mot bakgrund av Anthony Giddens struktureringsteori och Ulrich Becks teori om Risksamhället. Dessa teorier har dessutom kompletterats med två teorier om straff samt en teori om legitimitet. Utifrån resultatet kan det sägas att samtliga undersökta partier har det gemensamt att deras förslag hänvisar till en anonym allmänhet. Trygghet är en central fråga och samtliga partier betonar vikten av att allmänheten hyser tillit till rättssystemet. Det råder även samstämmighet bland partierna kring att brottsoffret ska stödjas. Synen på gärningspersonen skiljer sig emellertid åt och straffutvidgningar respektive straffbegränsningar kan generellt härledas till den straffrättsteori partierna bekänner sig till. Alla partier utom Vänsterpartiet vill, i varierande grad, se straffskärpningar och de skäl som anges tar ofta avstamp i straffvärdesresonemang och hänvisningar till den allmänna rättskänslan samt återupprättelse för brottsoffret. Vänsterpartiet ser hellre att man arbetar preventivt och då de ser kriminalitet som en följd av ett social misslyckande föreslås ofta lösningar som syftar till att åtgärda problem i samhället eller hos individen själv till exempel vad gäller det psykiska måendet. För att legitimera sina förslag hänvisar de olika partierna, om än i varierande grad, till statistiska källor.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-403003 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Omarin, Ahmed, Taapopi, Belindah |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds