No description available.

No description available.

Crimean-Congo Hemorrhagic Fever (CCHF) is a worldwide, severe disease, caused by the CCHF virus (CCHFV). CCHFV is transmitted primarily via Hyalomma tick bite, and/or direct contact with infected blood and tissue. The fatality rate of CCHF is up to 40% and no effective treatments or approved vaccines are available today. One critical component in the development of effective treatments and vaccines is to understand the immune responses due to infection, thus our knowledge regarding immune responses induced by CCHFV need to improve. The aims of this project was to establish an Enzyme-linked immunosorbent assays (ELISAs) based on CCHFV nucleo (N)- or glycoprotein (GC), and further determine antibody titers in longitudinal samples from CCHF survivors using the ELISAs. A unique cohort of 45 CCHF survivors with serum samples collected 4-9, 12- and 24-months post-infection was analyzed. Serum from all 45 CCHF survivor patients at all three time points was confirmed to contain anti-N and anti-GC antibodies. While the titers was high at all time points, there was a significant decrease in anti-N antibody titer over time. The same decrease was not observed for anti-GC antibody titer. Further investigation showed no significant difference in antibody titer due to disease severity, gender or age. In conclusion, ELISAs for detection of antibodies against CCHFV N- and GC-proteins in human serum has been developed. Findings show high titers of both anti-N and anti-GC antibodies up to 2 years post-infection, which indicate a long lasting humoral immune response and potential protection against a new CCHFV infection.

No description available.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem och i Sverige har prevalensen av utmattningssyndrom ökat. Trots det saknas konsensus om insatser vid sjukskrivning för utmattningssyndrom och mer kunskap behövs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelser och erfarenheter av insatser under sjukskrivningsperioden och hur dessa har påverkat återhämtningsprocessen hos individer som haft utmattningssyndrom och som arbetar inom kontaktyrken. Metod: Kvalitativ metod tillämpades och data samlades in med semistrukturerade intervjuer från åtta personer som arbetar inom kontaktyrken och tidigare fått diagnosen utmattningssyndrom. All data transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta i syfte att hitta teman och kategorier utifrån respondenternas beskrivningar och upplevelser kring insatser under återhämtningsprocessen. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; Insatser, Bemötande och Autonomi samt nio underkategorier. Slutsats: Det som påverkat återhämtningen vid utmattningssyndrom var en kombination av insatser och upplevelser av delaktighet och bemötande under sjukskrivningsperioden. Bemötandet beskrevs som främjande från vårdinstanser men negativt från arbetsgivare och resultatet belyser vidare genomgående vikten av gott bemötande genom hela sjukskrivningsprocessen. Vidare framkom att just i insatsen i sig inte alltid är det viktiga, utan hur andra värden som bemötande, delaktighet och självreflektion kan vara grundläggande för återhämtningsprocessen. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Arbetsplatsen är en viktig arena för att främja hälsan hos människor, där arbetsgivaren har en stor möjlighet att främja hälsan hos individer genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö för arbetstagare att vistas på. Företagsledningar anser att det är viktigt att arbetstagare erbjuds hälsofrämjande arbete och olika insatser kopplat till det. Frågan är då hur arbetstagare ser på hälsofrämjande arbete och olika insatser? Syftet med denna pilotstudie är att undersöka arbetstagares syn på hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen inom den privata arbetssektorn i Sverige, vilka insatser som arbetstagarna upplever som viktiga att företag erbjuder, vilka barriärer till genomförandet av hälsofrämjande insatser som kan identifieras, samt om det finns några skillnader mellan mindre och större företag. En kvantitativ ansats och digitala enkäter användes för att undersöka studiens frågeställningar. Resultatet i studien visade att majoriteten av de 116 respondenterna ansåg att det är viktigt att företag erbjuder olika former av hälsofrämjande insatser. Den insats som flest ansåg som viktig var utbildning i HLR och den insats som flest önskade att deras företag erbjuder var massage. Den barriär som arbetstagarna upplevde som störst för att nyttja arbetsgivarens hälsofrämjande insatser var bristen av tid. Studien visar även på skillnader hos arbetstagares upplevelser kring behovet av olika hälsofrämjande insatser mellan små, medelstora och stora företag.

Att närvara på arbetsplatsen trots sjukdomssymtom, det vill säga att sjuknärvara, har blivit ett fenomen som uppmärksammas ur ett folkhälsoperspektiv. Forskning visar att det finns negativa konsekvenser av sjuknärvaro och inte bara för arbetstagares och deras arbetskollegors hälsa utan också för organisationens produktivitet. När Covid-19 pandemin bröt ut infördes restriktioner om att arbetstagare skulle stanna hemma ifrån arbetsplatsen vid förkylningssymtom. Syftet är att undersöka förekomsten av sjuknärvaro till följd av förkylningssymtom hos arbetstagare och huruvida de uppger att sjuknärvaron har förändrats jämfört med innan pandemin. Vidare är syftet att undersöka på vilket sätt förekomst och förändringar skiljer sig mellan olika yrkespositioner. En kvantitativ metod tillämpades genom en tvärsnittsdesign, datainsamlingen genomfördes med en enkätundersökning där totalt 54 enkäter samlades in. Det insamlade materialet analyserades i SPSS och presenterades i frekvenstabeller. Chi-två tester användes för att analysera om skillnader i sjuknärvaro fanns mellan yrkespositioner. Resultatet visar att nästan hälften av respondenterna sjuknärvarar. Vidare visar resultatet att inga signifikanta skillnader finns i sjuknärvaro beroende på yrkesposition gällande hur de närvarat på arbetsplatsen med förkylningssymtom under de senaste 12 månaderna. Däremot finns det skillnader i hur pandemin har påverkat arbetstagarnas val att sjuknärvara beroende på yrkesposition. Tjänstemän går nu mer sällan till arbetsplatsen med förkylningssymtom medan det för arbetare inte är någon skillnad. Nyckelord: arbetstagare, covid-19 pandemin, förkylningssymtom, närvarobeteende, sjuknärvaro / Being present at the workplace despite symptoms of illness, presenteeism, has become a phenomenon that is important from a public health perspective. Research shows that there are several negative consequences to presenteeism, not only for the employees and their colleague’s health but also for the productivity of the organization. Restrictions during the Covid-19 pandemic for employees were to stay at home from their workplace in case they had symptoms of a cold. The purpose of this study is to investigate the prevalence of presenteeism in workers and whether they indicate that it has changed since the pandemic. Furthermore, the purpose is to investigate in what way it differs between different occupational positions. A quantitative method was applied through a cross-sectional design where a questionnaire was used for data collection. A total of 54 questionnaires were collected. The collected material was analysed in SPSS and presented in frequency tables. Chi-squared tests were used to analyse if differences existed between occupational positions. The results report that about half of the respondents were present at the workplace with symptoms of a cold and that the pandemic has affected employee’s presence behaviour. The results also show that there are no differences in presenteeism due to occupational position. However, there are differences in presenteeism due to how the pandemic has influenced the employee’s choice to go to the workplace with cold symptoms depending on occupational position, namely white-collar workers go to the workplace less often with cold symptoms now while there is no difference for blue-collar workers.    Keywords: Cold symptoms, Covid-19 pandemic, employees, presence behaviour, presenteeism

En avklarad utbildning kopplas till en bättre hälsa och ett bättre liv. Grundskolan syftar till att ge individen kunskaper och kvalifikationer som gynnar individen livet ut. Utbildningen ska ge förutsättningar för de elever som är i behov av det i form av extra anpassningar och stöd. En av tre elever med NPF klarar inte av grundskolan med godkända betyg. Syftet med denna studie är därför att undersöka skolans förutsättningar att stötta elever med NPF för att klara grundskolan med godkända betyg. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer. Till följd av ett målstyrt urval har sex rektorer intervjuats kring deras uppfattningar om de förutsättningar grundskolan har. En manifest innehållsanalys har sedan gjorts på det insamlade materialet och resulterat i ett resultat med två huvudkategorier hälsofrämjande skolmiljö och organisatoriska förutsättningar för grundskolan. Resultatet visar att grundskolorna har förutsättningar i form av kompetent personal men bristen av lokaler försvårar arbetet med elever med NPF. Nyckelord: Elever, Förutsättningar, NPF, Skola, Utbildning

Bakgrund Inom företagshälsovården arbetar främst företagssköterskan med dethälsofrämjande arbetet vilket placerar dem i en unik position till att arbeta med att motivera personer till ökad fysisk aktivitet. Det saknas kunskap om hur de specifikt arbetar med att motivera personer till ökad fysisk aktivitet. Om detta område utforskas är det tänkbart att framtida samhällskostnader och folkhälsan förbättras och att företagshälsovården får förslag till vad som kan förbättras. Syfte Att beskriva företagssköterskors erfarenheter av att motivera personer till ökad fysisk aktivitet. Metod Semi-strukturerade intervjuer med öppna frågeställningar användes tilldatainsamlingen. Elva företagssköterskor deltog. Datan analyserades enligt en kvalitativinnehållsanalys med manifest ansats. Resultat I resultat framkom ett övergripande tema: Konsten i att förhålla sig till utmaningar och fem kategorier, Förmedla att fysisk aktivitet är lustfylld rörelse i vardagen, Etablera ettömsesidigt förtroende och visa respekt, Försöka hitta motivationsfaktorer trots motstånd, Tillämpa lämpliga mål och arbeta långsiktigt i samarbete med arbetsgivaren så gott det går, och, Arbeta evidensbaserat och interprofessionellt. Till dessa fem kategorier hörde arton subkategorier. Konklusion Fysisk aktivitet behöver inte vara kraftig pulshöjande men ska ge rörelseglädje. SMARTA mål kan inverka negativt i motivationen hos personer som inte är fysiskt aktiva. Företagssköterskorna kan därmed behöva uppdatera sitt sätt att använda mål och tillämpa rätt målinstrument. MI användes i motiverandet till ökad fysisk aktivitet. MI kräver däremot tid och uppföljning för att kunna fungera som ett effektivt verktyg vilket saknades i företagssköterskornas arbete. Nyckelord: Företagssköterskor, erfarenheter, fysisk aktivitet, hälsofrämjande arbete, kvalitativ innehållsanalys / Background In occupational health care, the occupational health nurse primarily workswith the health promotion work which puts them in a unique position to work with motivating people to increased physical activity. However, there is a lack of knowledge regarding their work with motivating people to increased physical activity. If this area isexplored, it is conceivable that future societal costs and public health will improve. It’s possible that the occupational health care will receive ideas on what can be improved. Aim To describe occupational health nurses’ experiences of motivating people to increased physical activity Method Semi-structured interviews with open-ended questions were used for datacollection. Eleven occupational health nurses participated. The data was analyzed using aqualitative content analysis with a manifest approach. Results The results revealed an overarching theme: The art of relating to challenges and five categories emerged, Communicate that physical activity is a pleasure-filled movement ineveryday life, Establish mutual trust and show respect, Finding motivational factors despiteresistance, Applying appropriate goals and working in a long-term collaboration with the employer as best you can, and, Working evidence-based and interprofessionally. Belonging to these five categories were a total of eighteen subcategories. Conclusion Physical activity does not need to increase the pulse considerably but shouldbring joy of movement. SMART goals can have a negative effect on the motivation of peoplewho are not physically active. SMART goals can have a negative effect on the motivation of people who are not physically active. The occupational health nurse may need to update theirway of using goals and apply the right goal instrument. MI was used in the motivation for increased physical activity. On the other hand, MI requires time and follow-up which were lacking in the occupational health nurses’ work. Keywords: Occupational health nurses’, experiences, physical activity, health promotionwork, content analysis

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka olika faktorer som är av betydelse för att anställda nyttjar eller inte nyttjar sitt friskvårdsbidrag. För att undersöka det har 4 frågeställningar formulerats: 1.Finns det skillnader gällande variablerna kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk aktivitetsnivå för nyttjande av friskvårdsbidrag? 2.Vad är det som gör att anställda nyttjar respektive inte nyttjar friskvårdsbidraget? 3.Hur stor andel av deltagarna rapporterar att de vet hur de kan använda friskvårdsbidraget och nyttjar det? 4.Hur har deltagarna fått kännedom kring friskvårdsbidraget och vad nyttjas det till? Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning och baserades på en pilotenkät. Urvalet bestod av anställda på ett statligt ägt företag i Stockholms län med olika befattningar och som gemensamt för dem alla innebar ett stillasittande arbete. Totalt skickades enkäten ut till 308 personer med svarsfrekvens på 43.8% (n=135). Enkäten utformades i Google docs. Data samlades in i Excel och beräkning av statistiken gjordes med Fischer's exakta test i statistikprogrammet Jamovi. Resultat: Resultatet visade att de flesta nyttjade friskvårdsbidraget för att känna sig piggare och gladare medan de vanligaste hindren var tidsbrist, bristande intresse för motion och svårigheter med att använda bidraget. Två resultat i studien var signifikanta: att de som uppnådde rekommendationerna om &gt;150 aktivitetsminuter/vecka nyttjade friskvårdsbidraget i större utsträckning jämfört med de som inte uppnådde rekommendationerna (p=0.008) och att de som visste hur de kunde nyttja friskvårdsbidraget nyttjade det i större utsträckning (p=0.028). Slutsats: Det krävs fortsatt arbete för att främja användningen av friskvårdsbidraget. Detta inkluderar strategier för att nå ut till de personer som inte nyttjar friskvårdsbidraget eller som inte är fysiskt aktiva för närvarande. Genom implementering av utbildning för chefer om fördelar med en hälsosam arbetsplats och för de anställda om fördelar med fysisk aktivitet tillsammans med en ökad spridning av information kring tillgängliga friskvårdsförmåner på arbetsplatsen så främjar det en större hälsomedvetenhet bland alla inblandade.