No description available.

Under 2020 har pandemin haft stor påverkan på mänskligheten och oron över det nya coronavirusets konsekvenser har stegrat. Internationella studier tyder på att psykiska besvär har ökat under pandemin. Social distansering har uppmanats och många yrkesarbetare har jobbat hemifrån för att undvika smittspridning men det finns även många samhällsviktiga yrken där yrkesarbetare dagligen måste möta människor i sitt arbete. Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader på nivå av oro mellan personer som arbetar på distans och personer som inte gör det till följd av Covid-19.  ●       Hur ser oronivåerna ut för yrkesarbetare under Covid-19 pandemin? ●       Finns det skillnad mellan respektive grupper? ●       Ökar eller minskar oron beroende på risk för exponering? Metod  Studien har genomförts med en kvantitativ forskningsmetod där en Google enkät har utformats för datainsamling. Enkäten består av åtta slutna frågor som var utformade för att vara enkla att besvara. För att få en bild över orosnivåer hos yrkesarbetare under en viss tidpunkt och att mäta skillnader, utformades studien som en tvärsnittsstudie. Google Enkäten samlar enkätsvaren i en Excelfil, online. Det har gjorts av praktiska, kostnadseffektiva och etiska skäl. Det gör att fysiska möten inte har behövt ske för resultatinsamlingen. Upplägget följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring Covid-19 om minskade antal möten.  ResultatResultatet visar en skillnad på 0,15 enhet mellan deltagarna som arbetade på distans och mellan de som inte gör det (p=0,70). Det betyder att studien inte visar några signifikanta skillnader mellan de olika grupperna. Mellan grupper som antas haft högre exponering för Covid-19 under arbetet och de som antas ha haft minst exponering för Covid-19 under arbetet finns det skillnad på 0,66 enheter (p=0,17). Det betyder att det inte heller fanns signifikanta skillnader mellan olika exponering. SlutsatsResultatet från studien visar inga skillnader i oro mellan personer som på grund av Covid-19 arbetade på distans och personer som inte gjorde det.

The workplace is a central arena in a public health perspective and an environment where adults spend a large portion of their time. To work towards it, is therefore essential to promote health within a workplace. In working life health promotion work can be applied by taking in factors within the demand-control-support-model. The model describes within the study how individuals experience factors such as demand, control and social support within the work- and private life. The study applies the concepts in combinations with each other and in connection with the change from work in offices, to work placed at home.  The aim of the study is to examine how employees in a municipality experience changes in their working conditions during the covid-19 pandemic. This thesis is a qualitative study that includes a targeted sample with six semi-structured interviews with employees at a municipality outside Stockholm. The questions in the interview were formulated according to the factors of demand, control and social support.  The results show shortly that working from home has meant that the work can be planned more freely during the days of the week. The participants perceived/experienced support from their employer and families during the transition however some expressed that they lacked social affinity from their colleagues. The respondents express different strategies to balance private life and work, their strategies depending on pre-conditions.  Keywords: Demand-Control-Support, Municipality, Qualitative, Work from home, Working environment.

Syfte och frågeställning: Syftet är att undersöka elevers upplevda självförmåga och stress i gymnasiet. Den här studien handlar primärt om hur stressnivån hos gymnasieelever påverkas av deras självförmåga. Detta kommer att behandlas genom följande frågeställningar: Hur påverkas elevers upplevda stressnivå av deras självförmåga? Finns det skillnad kring självförmågan och stress mellan flickor och pojkar? Vilka yttre faktorer bidrar med självförmågan och stress?    Metod: En kvantitativ studie har genomförts med datainsamlingar med hjälp av en strukturerat webbenkätundersökning bland svenska gymnasieelever. Totalt har 39 respondenter deltagit där det består 21 flickor och 15 pojkar. Datat har blivit analyserats genom att använda SPSS, specifik med analysmetoder av frekvens, korrelation, linjär regression och t-test.   Resultat: Självförmågan hade en signifikant effekt med – 33,9 %, vilket innebär att med hög upplevd självförmåga så efterföljs det med någorlunda minskad stress. T-testet visade en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor kring deras självförmåga, där pojkar fick ett högre värde. Gällande stress fick flickorna en aning ett högre värde, men däremot kunde inte t-testet identifiera någon signifikant skillnad. Skola och familj är de primära inflytande kring yttre faktorer som bidrog till elevernas självförmåga, medan skolan är den primära som har ett inflytande kring yttre faktorer som bidrar till deras stress.   Slutsats: Resultatet i denna studie har visat en kausalitet mellan självförmågan och stress bland eleverna. Vi föreslår att svenska skolor bör vidta åtgärder för att öka elevernas självförmåga och därmed minska deras stressnivå. / Aim: The aim of this study is to investigate Swedish high school student’s perceived self-efficacy and stress. This study primarily intents to analyze how the stress levels of students is affected by their level of self-efficacy. This is adressed through the following research questions: How is students’ perceived stress level affected by their level of self-efficacy? Are there any differences concerning stress and self-efficacy between girls and boys? What external factors contribute to the self-efficacy and stress?   Method: A quantitative study has been carried out through data collection using a structured web survey that has been sent out among Swedish high schools. In total, 39 respondents have participated. Data has been analyzed using SPSS, specifically with analysis of frequencies, correlations, linear regression analysis and t-test.   Result: The self-efficacy had a significant effect on stress with – 33,9 %, which signifies that with raised self-efficacy follows somewhat decreased stress. The t-test showed a significant difference between girls’ and boys’ self-efficacy, where the value for boys was higher. Regarding stress, the girls’ stress levels were somewhat higher, however the t-test could not identify a significant difference. School and family were the primary influencing external factors when it comes to what contributes to self-efficacy, whereas school is the primary influencing external factor that contributes to stress.   Conclusion:  The results of the study have proven a causation between self-efficacy and stress among students. We therefore suggest that Swedish school should implement measures to increase self-efficacy among students, thereby reducing their stress level.

No description available.

Roxström, M. (2023) Can children’s yoga in preschool be a method to promote educators' working environment? Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden. The purpose of the study was to investigate whether children's yoga can be a method to promote preschool educators' work environment. This study was qualitative and method for collecting data consisted of semi-structured qualitative interviews conducted with five preschool educators. The data was analyzed to find patterns and categories using a content analysis. The analyzed material resulted and is reported in the result with subsequent main categories: the impact of Children's yoga on preschool children and the impact of Child Yoga on preschool educators. The main result showed that children's yoga can, based on this study, be used as a method to promote preschool educators' work environment, as the results show that the yoga has positive effects on children, such as self-regulation, increased selfcontrol, increased concentration, increased calm in the children, and that children's yoga gave more interacted children and increased their coping skills. The conclusion shows that child yoga was perceived to improve preschool educators´ work environment and their well-being, and that preschool can be an important arena for the work with a sustainable work environment. The informants who participated in the study were all positive to children's yoga as a working method, but at the same time described a feeling of loneliness in their mission. The lack of an organizational change to implement children's yoga in the activities is something that can be further reviewed, for a better sense of control and support of the educators' experience of their work situation. Keywords: Children's yoga, stress management tools, preschool educators, work environment. / Syftet med studien var att undersöka om barnyoga kan vara en metod för att främja förskolepedagogers arbetsmiljö. Forskningsinsatsen för den här undersökningen var kvalitativ och metod för insamling av data bestod semistruktuerade kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem förskolepedagoger. Data analyserades för att hitta mönster och kategorier med hjälp av en innehållsanalys. Det analyserade materialet resulterade och redovisas i resultatet med efterföljande huvudkategorier Barnyogans inverkan påförskolebarnen och Barnyogans inverkan på förskolepedagogerna. Huvudresultatet visade att barnyoga kan, baserat på den här studien, användas som en metod för att främja förskolepedagogers arbetsmiljö, då resultatet visar att barnen får positiv inverkan så som självreglering, ökad självkontroll, ökad koncentration, ökat lugn hos barnen, samt att barnyogan gav mer samspelade barn och ökade sina copingkunskaper. Slutsatsen visar att barnyogan ledde till en positiv inverkan på förskolepedagogernas arbetsmiljö och deras egna välmående, samt att förskolan kan vara en viktig arena för arbetet med hållbar arbetsmiljö. Informanterna som deltog i studien var alla positiva till barnyoga som arbetsmetod, men beskrev samtidigt en känsla av ensamhet i sitt uppdrag. Avsaknaden av en organisatorisk förändring för att på så sätt implementera barnyoga i verksamheterna är något som vidare kan ses över, för en bättre känsla av kontroll och stöd av pedagogernas upplevelse av sin arbetssituation.  Nyckelord: Barnyoga, stresshanteringsverktyg, förskolepedagoger, arbetsmiljö

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband hos ungdomar mellan aktiv transport till skolan och hur de uppnår de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet med ett genomsnitt av 60 minuter måttlig till hög intensitet varje dag. Frågeställningarna var: 1. Hur ser sambandet ut mellan aktiv transport till skolan och att nå rekommendationen om fysisk aktivitet? 2. Hur ser sambandet ut mellan aktiv transport till skolan och att nå rekommendationen om fysisk aktivitet baserat på kön? 3. Hur ser sambandet ut mellan aktiv transport till skolan och att nå rekommendationen om fysisk aktivitet baserat på socioekonomisk status? Metod Studien var en del av en större tvärsnittsstudie “Physical Activity for Healthy Brain Functions in School Youth”. Deltagarna bestod av 1 139 ungdomar i åldern 13-14 år från 34 skolor belägna i eller inom två-tre timmars bilresa från Stockholm. Fysisk aktivitet mättes med accelerometrar under sju dagar. Information om skoltransport självrapporterades via digitala enkäter och socioekonomisk status hämtades från Statistiska centralbyrån. Resultat De ungdomar som ägnade sig åt aktiv skoltransport var mer benägna att uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet (p=0.001). De hade en ökad sannolikhet med 61 procent vid justering av kön och socioekonomi. Det fanns ett tydligare samband hos killarna med en ökad sannolikhet på 71 procent (p=0.012) jämfört med tjejernas 56 procent (p=0.042). Skillnader mellan socioekonomisk status kunde ses där de med hög utbildning som använde aktiv transport nådde upp i rekommendationerna med 67 procent (p=0.005) större sannolikhet än de med låg utbildning på 57 procent (p=0.128). Slutsats Aktiv skoltransport kan vara en bra insats till att öka den fysiska aktiviteten hos ungdomar. Vår studie visade att det fanns ett positivt samband mellan aktiv skoltransport och att nå rekommendationerna gällande fysisk aktivitet kring måttlig till hög intensitet. Sambandet kunde ses hos framförallt killar och de med hög socioekonomisk status. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>

Syfte och frågeställningar | Undersöka sambandet mellan kardiovaskulär kondition och skärmtid, samt undersöka skillnader i kardiovaskulär kondition samt skärmtid hos ungdomar med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och hur det skiljer sig från ungdomar utan ADHD. Frågeställningar: 1. Hur skiljer sig kondition (beräknad VO2max) hos ungdomar med och utan ADHD? 2. Hur skiljer sig skärmtid hos ungdomar med ADHD från ungdomar utan ADHD? 3. Hur ser sambandet ut mellan skärmtid och kondition hos ungdomar med samt utan ADHD diagnos?  Metod | Studien inkluderar 1139 ungdomar från 34 skolor i åldersspannet 13–14 år. Studien är en tvärsnittsstudie som är en del av en större studie ”Physical Activity for Healthy Brain Functions in School Youth” genomförd 2019 baserad på kvantitativ data där kardiovaskulär kondition uppskattades i ml/kg/min efter utfört Ekblom-Bak submaximala cykel ergometer test. Skärmtid samt allmän beskrivande data (kön, ålder, vikt och längd) baserades på enkätfrågor och inhämtad data från SCB kring socioekonomisk bakgrund.  Resultat | Resultaten visade ingen signifikant skillnad i VO2max (ml/kg/min) mellan ungdomar med ADHD och utan ADHD (p = 0.333). Vid kontroll av kön, föräldrautbildning och BMI kunde en signifikant skillnad visas (β = -3.398 ml/kg/min, p = 0.014). Vid analys av skillnader i skärmtid under en vanlig vardag och en vanlig helgdag var inte skillnaden signifikant mellan ungdomar med ADHD och utan ADHD (vardag p = 0.269, helgdag p =0.275). Det fanns ett signifikant samband hos ungdomar utan ADHD vid uppskattad VO2maxoch skärmtid vardag 3–4 timmar (β = -1.993 ml/kg/min, p &lt;0.001), vardag ≥5 timmar (β = -2.066 ml/kg/min, p = 0.004), helgdag ≥5 timmar (β = -2.244 ml/kg/min, p = 0.003) jämfört med referens 0–2 timmar. För ungdomar med ADHD kunde inget signifikant samband för samtliga kategorier av skärmtid utläsas (p = 0.786, p = 0.060, p = 0.392, p = 0.806).  Slutsats | Denna studie påvisar en signifikant skillnad i VO2max mellan ungdomar med och utan ADHD, medan ingen signifikant skillnad i skärmtid observerades. Uppmätt signifikant samband mellan kardiorespiratorisk kondition och skärmtid en vanlig vardag ≥3, samt skärmtid en vanlig helgdag ≥5 timmar hos ungdomar utan ADHD kunde tydas. Däremot sågs inget sådant samband hos ungdomar med ADHD. Ytterligare forskning föreslås med större stickprov på ungdomar med ADHD samt kontroll av diagnos och medicinering. / Aim | To investigate the associations between cardiorespiratory fitness and screen time, also investigate the differences in cardiorespiratory fitness as well as screen time for adolescents with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and how it differs from adolescents without ADHD. Questions posed: 1. How does cardiorespiratory fitness (calculated VO2max) differ in adolescents with and without ADHD? 2. How does screen time differ for adolescents with ADHD compared to adolescents without ADHD? 3. What are the associations between screen time and cardiorespiratory fitness based on adolescents with and without ADHD diagnosis? Method | The study included 1139 adolescents from 34 schools in the age range 13–14. This is a cross- sectional study as a part of the larger study ”Physical Activity for Healthy Brain Functions in School Youth” conducted 2019 based on quantitative data where cardiorespiratory fitness was estimated in ml/ kg/ min after performing the Ekblom-Bak cycle ergometertest. Screen time and general descriptive data (gender, age, weight and height) were based on survey questions and obtained data from SCB concerning socioeconomic background.  Results | No significant difference in VO2max (ml/kg/min) between adolescents with ADHD and without ADHD (p = 0.333). When controlled for gender, parental education and BMI, a significant difference could be established (β = -3.398 ml/kg/min, p = 0.014).Analysis of differences in screen time during a normal weekday and weekend day was not significant between adolescents with ADHD and without ADHD (weekday p = 0.269, weekend day p = 0.275). There were a significant association in adolescents without ADHD with estimated VO2max and screen time weekdays 3–4 hours (β = -1.993 ml/kg/min, p &lt;0.001), weekday ≥5 hours (β = - 2.066 ml/kg/min, p = 0.004), weekend day ≥5 hours (β = -2.244 ml/kg/min, p = 0.003) from the reference 0–2 hours. For adolescents with ADHD, no significant association was seen for any category of screentime (p = 0.786, p = 0.060, p = 0.392, p=0.806). Conclusions | This study showed significant difference in VO2max between adolescents with and without ADHD, however no significant difference in screen time was observed. Significant measured association between cardiorespiratory fitness and screen time on an iiiordinary weekday ≥3, such as screen time on an ordinary weekend day ≥5 h in adolescents without ADHD was shown. However, no such association was seen for adolescents with ADHD. Further research with a larger population in adolescents with ADHD and controlling for diagnosis and medication is necessary. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>