This thesis focuses on the user experience in facilities and primary workplaces. In short, the purpose was to investigate what user experience is if applied in workplaces and also how to work with user experience in workplaces.  Initially, the literature indicated that the practice of user experience is known in the application in digital settings, yet it is still quite undiscovered when applied to physical settings. Or as to say, it's not particularly referred to as user experience if practiced. There is research touching on the area of study. However, there is room for further research on the real application of user experience methods and procedures. A pre-study with a representative from the research field of this topic was presented early on, followed by an extensive literature and theories review of the area of study. In addition, the study included numerous interviews with representatives from workplace teams (with different roles and perspectives) and users (employees). The interviewees worked for tech companies located in the San Francisco Bay Area, California, USA – an area known for its high density of tech companies with an innovative culture. Study visits, with the purpose of real scenario observation of how the workplaces were designed and operated, were another important contributor to the empirical findings.  The results showed applications of user experience in workplaces. That included perspectives of users, physical attributes, intangibles (such as feelings of connection and community created), and also external incitements. Additionally, to empathize with the diverse work among users and management, the workplace teams needed to be composed of various areas of expertise. Methods for empathizing included surveys, interviews, apps, service platforms, workshops, storytelling/listening sessions, ‘space champions’, and experiments. However, there was also an expressed need for improvement in the empathizing procedures. To summarize, there was an agreement of the exploratory time ahead in terms of workplaces, and users, which was further discussed in the reflection part of the thesis. / Avhandlingen fokuserar på användarupplevelsen (user experience) i byggnader och primärt arbetsplatser. Syftet har varit att undersöka vad användarupplevelse är om tillämpat på arbetsplatser och även hur man kan arbeta med användarupplevelse på arbetsplatser. Initialt indikerade litteraturen att tillämpandet av användarupplevelser främst associeras med digitala miljöer, men är fortfarande ganska outforskat när den tillämpas på fysiska miljöer. Och om tillämpat, inte alltid refererat som användarupplevelse. Det finns en del forskning som berör studieområdet, men ett stort utrymme finns för ytterligare studier om den verkliga tillämpningen av metoder och procedurer för användarupplevelser. En förstudie med en representant från forskningsområdet för detta ämne presenterades tidigt, följt av omfattande studier av litteratur och teorier i syfte att beskriva studieområdet. Dessutom inkluderade studien ett flertal intervjuer med representanter från arbetsplatsteam (med olika roller och perspektiv) och användare (anställda). Intervjupersonerna arbetade på tech-företag i San Francisco Bay Area, Kalifornien, USA – ett område känt för mängden av denna typ av företag med en innovativ företagskultur. Studiebesök, med syfte att realisera scenarioobservationer av hur arbetsplatserna utformades och förvaltades, var en annan viktig bidragande faktor till de empiriska iakttagelserna. Resultaten visade tillämpningar av användarupplevelse på arbetsplatser, vilket inkluderade användarperspektiv, fysiska attribut, immateriella faktorer (såsom känslor av anknytning och gemenskap), och även olika externa incitament. Därtill behövde arbetsplatsteamen vara sammansatta av olika expertområden för att praktisera empati med såväl olika användare som företagsledning. Metoder för detta inkluderade undersökningar, intervjuer, appar, tjänsteplattformar, workshops, berättande/lyssningssessioner, 'space-champions' och experiment. Det fanns dock även ett uttalat behov av förbättring av den praktiserade metodiken. Avslutningsvis indikerade intervjuerna, att det fanns en enighet kring den utforskande framtid, vad gällande arbetsplatser och användare, som vi står inför; vilket även var ett av de teman som diskuterades vidare i reflektionsdelen av uppsatsen.

Artificial intelligence is one of the long-term trends in the twenty-first century. Historically, the real estate industry has been slow to adopt new technology, but generative AI introduces a range of innovative applications that traditional AI has not addressed. Creating a unique opportunity for the real estate industry to evolve and position itself at the forefront of technological advancements. Despite the promising potential of large language models, research applying the technology on real world problems within real estate sector is almost non-existent. Only a limited number of studies currently exist exploring the area. No applied studies of the technology have yet to be made in Europe to the authors knowledge. The purpose of this study was thus to contribute with an applied study of the technology within the context of facility management. Exploring how generative AI can increase efficiency within facility management by utilizing large language models to analyse tenant matters. Execution consisted of partnering with a real estate company, developing propritary frameworks, technology, and testing these on real world data. A design based researched method was adjusted to fit this study. In total 822 tenant matters where analyzed by a large language model (LLM). The findings show that a large language model can be utilized to analyze tenant matters. Furthermore, that model outputs can be trusted and utilized to improve services for tenants. This study highlights the importance of original data quality, data selection, understanding data inputs and contextualizing instructions for the large language model to achieve successfull automated information extraction. Concluding that analysing tenant matters with generative AI makes it possible to identify and quantify how a real estate company functions, performs, and meets tenants’ needs as a whole —not just from a facility management perspective. / Artificiell intelligens är en av de långsiktiga trenderna under tjugoförsta århundradet. Historiskt har fastighetsbranschen varit långsam med att anamma ny teknik, men generativ AI introducerar en rad innovativa tillämpningar som traditionell AI inte har adresserat. Detta skapar en unik möjlighet för fastighetsbranschen att utvecklas och positionera sig i framkanten av tekniska framsteg. Trots den lovande potentialen hos stora språkmodeller är forskning som tillämpar tekniken, på verkliga problem inom branschen, nästan obefintlig. Endast ett begränsat antal studier existerar för närvarande som utforskar området. Ingen tillämpad studie av tekniken har ännu gjorts i Europa, enligt författarens kännedom. Syftet med denna studie var således att bidra med en tillämpad studie av tekniken inom ramen för fastighetsförvaltning. Utforska hur generativ AI kan öka effektiviteten inom fastighetsförvaltning genom att använda stora språkmodeller för att analysera hyresgäst- ärenden. Genomförandet bestod av att samarbeta med ett fastighetsbolag, utveckling av proprietära ramverk, teknik och testa dessa på verkliga data. En designbaserad forskningsmetod justerades för att passa studien. Totalt analyserades 822 hyresgästärenden av en stor språkmodell (LLM). Resultaten visar att en stor språkmodell kan användas för att analysera hyresgästärenden. Vidare att modellens svar går att lita på och kan användas för att förbättra tjänster mot hyresgäster. Studien framhäver vikten av originaldatakvalitet, val av data, förståelse för datainmatning samt kontextualisering av instruktioner för att den stora språkmodellen ska uppnå framgångsrik automatisk informationsutvinning. Slutsatsen är att AI-analys av hyresgästärenden gör det möjligt att identifiera och kvantifiera hur ett fastighetsbolag som helhet fungerar, presterar och möter hyresgästernas behov—inte bara ur ett fastighetsförvaltningsperspektiv.