<p>Arbetet som polis innebär i många fall att man måste arbeta under natten. Det är då lätt att dygnsrytmen blir rubbad. Syftet med denna rapport är att ge de personer som arbetar eller kommer att arbeta under natten information som kan vara till hjälp för att få kroppen att fungera på ett bra sätt under lång tid. Viktig information som hur man lättare kan somna och sova, vad som händer under sömnen och tips på hur det är bästa att fördela passen vid nattarbete tas upp i rapporten. Informationen är hämtad från litteratur samt intervjuer med poliser. De viktigaste slutsatserna som framkommit under arbetets gång är betydelsen av att ha kunskap inom ämnet sömn. Detta för att på bästa sätt kunna planera arbetet och det sociala livet utan att sömnen blir lidande. Förutom kunskap om sömn är det viktigt att lära känna sig själv och lyssna på sin kropp.</p>

<p>Jag vill med detta arbete ta reda på om polisyrket är ett farligt yrke och om poliser med anledning av denna eventuella farlighet går omkring och känner rädsla i det dagliga arbetet. Poliser hamnar ofta i stressfyllda och traumatiska situationer som kan framkalla rädsla. Frågan är hur dessa känslor ska hanteras. Resultatet är uppdelat i två delar; en statistikdel och en intervjudel. I statistiken framgår det att risken för att poliser ska råka ut för arbetsskador är mycket hög. Där framgår även att många poliser är oroliga för att bli utbrända. I intervjudelen redovisas svaren på intervjufrågorna från ett antal poliser. Majoriteten av de tillfrågade anser att trafiksituationer och våld och hot är de största faror som poliser utsätts för. De säger att de kan känna rädsla i arbetet och när rädslan behöver hanteras görs det oftast kollegor emellan. Rädsla är en naturlig mänsklig reaktion som poliser inte kan undvika. Poliser kan inte heller undvika att utsättas för olika faror. Det är däremot viktigt att hela tiden försöka göra arbetet så säkert som möjligt och att utbilda poliser om hur de ska hantera rädsla.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hänsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur väl myterna kring arbetspassetslängd samt dygnsvilan stämmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete är föratt arbetstidsavtalet fick sådan uppmärksamhet då det slöts och det florerade mycketfrågetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser från fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom Västerbottens län ger direktiv till poliserna att deej får lägga arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms län har ett undantag från avtaletvilket innebär att de kan få arbeta tio timmars pass vid större händelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms län harett undantag som tillåter att de en gång per schemaperiod får understiga dygnsvilan på elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebärdet flera arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hänsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete.</p>

<p>Den svenska arbetsmarkanden befinner sig i en osäker period, arbetslösheten ökar. Trots detta förväntar man sig en arbetskraftsbrist i framtiden, vilken kräver insatser och en ansträngning från samhällets och företagens sida. För att kunna behålla arbetskraften, värva nya medarbetare samt utveckla personalen krävs ett arbete som attraherar personal.I min studie har jag valt att använda mig av en standardiserad enkät utformad av Tema arbetsliv på Högskolan Dalarna med frågor rörande kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete. Frågorna baseras på en modell av vilka kvaliteter som kännetecknar ett attraktivt arbete.Syftet med studien är att undersöka vad poliser i yttre tjänst vid ordningsavdelningen upplever vara ett attraktivt arbete samt hur väl det överensstämmer med deras nuvarande arbetssituation.De kvaliteter som ansågs vara viktigast för att ett arbete ska vara attraktivt är arbetskamrater och relationen till dem, förtroende och en bra kommunikation med den närmaste chefen, arbetet ska även vara intressant, utvecklande och ge en möjlighet att få lära sig nya saker. En känsla av att det man gör är viktigt och att man gör ett bra arbete. Lönen är en avgörande faktor för att ett arbete ska vara attraktivt.De kvaliteter som står i fetstil är de anställda nöjd med i sin nuvarande arbetssituation bland de kvaliteter som nämns som de allra viktigaste. Det som kan förbättras är först och främst lönen, man bör även utveckla relationen mellan de anställda och den närmaste chefen, man bör förbättra kommunikationen på arbetsplatsen och informera de anställda om vad som händer i verksamheten, få de anställda att känna sig delaktiga. Man bör även se över lokaler, inredning och utrustning.</p>

<p>Denna litteraturstudie syftar till att visa vilka negativa effekter skifttjänstgöring kan medföra samt vad som kan göras för att undvika/reducera dessa. För att hitta relevant fakta har vetenskapliga artiklar sållats fram genom en avsmalnande sökning på databasen PubMed, med sökord från databasen MESH. Vidare har information hämtats från olika böcker. Antalet skiftarbetare har fördubblats i Europa de senaste 20 åren, de allra flesta utan de förutsättningar som krävs för att klara sig undan komplikationer. Lagar, direktiv och kollektivavtal har vuxit fram för att skydda arbetarens fysiska, psykiska och sociala välmående samtidigt som kraven på verksamheterna måste tillfredsställas. Skifttjänstgöring och då särskilt nattarbete är en form av arbete som kan ha stor negativ inverkan på såväl den som utför arbetet som dennes familj och omgivning. Arbete på udda tider gör så att dygnsrytmen blir störd och risken för flera olika sjukdomstillstånd ökar. Det är många faktorer som kan påverka tåligheten och förmågan att klara av skiftarbete och det finns både sådana som vi kan ändra på samt de som är konstanta. Sömn, kost, klimatet på arbetsplatsen och individuella olikheter måste tillsammans med många fler faktorer vägas in i ekvationen för att få en så god överblick som möjligt över problemen och möjligheterna. Den enskilda individen kan arbeta med de svaga länkarna hos sig själv under förutsättning att det finns en medvetenhet om vilka problemen är.</p>

<p>Belastningsskador har en tendens att öka bland ordningspoliser och blir ett allt större problem hosde poliser som jobbar i yttre tjänst. Vi kan redan idag som studenter på polisutbildningen anse attutrustningsbältet är i vägen när vi genomför övningar. Det är inte människan som skall anpassa sigtill arbetsmiljön utan det är arbetsmiljön som skall anpassa sig efter det personliga behovet. Enenkätstudie har genomförts med ordningspoliser med skiftande tjänstgöringstid. Undersökningenvisar att den enskilde polisen inte behöver speciellt många tjänsteår bakom sig innan problem medexempelvis rygg och höft uppstår och där utrustningsbältet är en bidragande faktor. Vidareframkom att bärande av utrustningen måste anpassas mer ergonomiskt både för män och kvinnorinom polisyrket. Det visade sig att önskemål finns om en utrustningsväst och författarna konstateraratt den översyn rikspolisstyrelsen (RPS) skall genomföra under år 2010 ses som mycket aktuell ochvälkomnad undersökning. Idag finns det ingen utrustningsväst för ordningspoliser utan deutrustningsvästar som finns används bara av specialenheter inom polisen. Författarna poängterar attom det skall produceras en utrustningsväst för ordningspoliser måste aspekten av signalvärdetövervägas noga. Det vill säga att en diskussion huruvida utrustningsvästen skall se ut designmässigtmåste komma till stånd så att polisen fortsätter att ge samhället en bra framsida och service.</p>

<p>I Sverige kommer det att År 2010 finnas 20 000 poliser i yttre tjänst, och riksdagen föreslårhöjda anslag för att klara de kostnader som kommer av ökat manskap. På landsbygden märkerman lite av det ökade antalet poliser. Regeringen vill spara in pengar på att stänga nerstationer där det i realiteten saknas förutsättningen för att bi behålla en polisiär närvaro,samtidigt måste de ha i åtanke att värna om den enskildes säkerhet.I Jämtland ligger Sveriges sjätte största kommun Strömsund. Här har antalet poliser krymptfrån 16 poliser till 10 på ca 20 år.Hur har detta påverkat polisens arbete? Finns det något positivt med att ändå jobba på ettsådant litet ställe trotts att arbetsbördan på den enskilde är stor. Poliserna själva tycker attkontaktnätet blir mycket stort på ett litet ställe, med många goda relationer. Vilket inte alltid ärpositivt, ett snabbesök på ICA kan bli 1 timme längre än förväntat.De anser även att det åtminstone skulle behövas större bemanning på helgerna, Annarsriskerar det att ” bli rena rama vilda western” som en av poliserna uttryckte sig. Det lillamantalet har fått ungdomar att tappa en del av respekten för polisen, vilket har lett till en delobekväma situationer i Strömsund.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att få kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjärtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var män och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var från nio månader till 20 år. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier. Kategorierna beskriver tankar och reaktioner innan larmet, arbetet vid hjärtstopp, inskolning och fortbildning, reflektioner och tankar kring liv och död samt organisation. Konklusionen av arbetet är följande: informanterna beskriver att klar struktur behövs i dessa situationer och att en bra ledning är viktigt för ett välfungerande teamarbete. Hjärtstoppsteam räddar liv i nödsituationer och det är nödvändigt att det finns möjlighet till reflektion och delgivning av erfarenheter för att vidareutveckla arbetet.<strong> </strong></p> / <p>The purpose of this study is to gain insight into the nurse anesthesia experience of involving the work of the cardiac arrest emergency. The study has a descriptive exploratory design with a qualitative approach. The interviews were nine; three informants were men and six women. Professional experience was from nine months to 20 years. Processing of the transcribed material was done by content analysis. The results revealed five categories and 24 subcategories, categories describing thoughts and reactions before the alarm, the work of the cardiac arrest, training and acclimatization, reflections and thoughts about life and death and the organization. The conclusion of this work is as follows; informants describe the complete structure is needed in these situations and that good management is important for a good teamwork. Cardiac arrest team saves lives in emergencies and it is essential that there is an opportunity for reflection and sharing of experiences to further develop the work.</p>

Syftet med denna licentiatavhandling är att undersöka samspelet mellan organisation, omvärldssignaler och innovationsförmåga, samt illustrera detta samspel i en sammanfattande modell. Modellbygget följer omvärldssignalens väg genom organisationen, från vilka signaler som uppmärksammas, över hur organisationen skapar mening kring signalerna, till hur tolkning, strategi och beslut kring omvärldssignalen hanteras. Det finns också koppling till innovation och innovationsförmåga. Lite vid sidan i modellen finns "Det oväntade", som med hänvisning till Dewey, är en påminnelse om det riskabla att försöka fånga omvärlden i en modell. Organisationens uppbyggnad beskrivs i modellen med termerna historia, struktur och kultur. Hur den hanterar omvärldssignalerna utrycks i de tre dimensionerna uppmärksamma, skapa mening och lära. Innovationens modellkomponenter är kategori, ursprung, inriktning och karaktär. Modellen kopplar hantering av omvärldssignaler till innovationsförmåga via teorierna Blue Ocean Strategy och First Mover Advantage. Organisationens innovationsförmåga inriktar sig antingen på det kända i form av röda oceaner eller det okända, de blå oceanerna. Innovationsförmågan kan också leda till att organisationen antingen blir en First eller Second Mover. Modellen illustreras med fyra exempel - Google, Apple, Microsoft och Virgin, som alla är kända för sin innovationsförmåga. Resultatet är att modellen har fångat några samspel mellan de undersökta organisationerna, innovationsförmåga och omvärldssignaler. En annan slutsats är att innovationsförmåga bör ses i sitt omvärldssammanhang / There are different opinions about how to link business environment and organization. Some say the outside world is not something the organization should care about, while others on the contrary, argue that the outside world is an important influencing factor for every organization.  The purpose of this licentiate thesis is to investigate the interaction between the organization, external signals from the outside world and innovation, and to illustrate these relationships in a comprehensive model.  The model follows the external signal’s path through the organization, from identifying which signals that at all are observed in the organization, over how the organization creates meaning around these signals, to how it handles interpretation, strategy and decisions concerning the external signals. The model also includes a link to innovation and innovation capacity. Little to the side in the model, there is ”The Unexpected," which, referring to John Dewey, is a reminder about the risk in trying to capture the outside world in a model.  The organization's construction- how it is organized - is described in the model with the terms history, structure and culture. How it handles external signals are expressed in three dimensions: how the organization recognizes external signal, how it creates meaning around this signal, and what conclusions the organization draws in terms of learning. The four components of innovation in the model are category, origin, orientation and character.  The model also includes an attempt to formulate how the management of external signals can be expressed in the capacity for innovation. Used here are the two theories Blue Ocean Strategy and First Mover Advantage as a measure of innovativeness. The capacity for innovation either targets the well-known in the form of red oceans or the unknown in terms of blue oceans. The innovative capacity can also lead the organization either to be a First Mover or a Second Mover. The model is illustrated by four examples - Google, Apple, Microsoft and Virgin. All of them are successful companies and well known for their innovative capacity. The result is that it has been possible to apply the model to the studied companies and then catch some connections between the organization and its capacity for innovation, with particular focus on external signals. Another conclusion is that innovation hardly can be regarded in isolation, detached from the outside world, but must be seen in its outside world context.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjärtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var män och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var från nio månader till 20 år. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier. Kategorierna beskriver tankar och reaktioner innan larmet, arbetet vid hjärtstopp, inskolning och fortbildning, reflektioner och tankar kring liv och död samt organisation. Konklusionen av arbetet är följande: informanterna beskriver att klar struktur behövs i dessa situationer och att en bra ledning är viktigt för ett välfungerande teamarbete. Hjärtstoppsteam räddar liv i nödsituationer och det är nödvändigt att det finns möjlighet till reflektion och delgivning av erfarenheter för att vidareutveckla arbetet. / The purpose of this study is to gain insight into the nurse anesthesia experience of involving the work of the cardiac arrest emergency. The study has a descriptive exploratory design with a qualitative approach. The interviews were nine; three informants were men and six women. Professional experience was from nine months to 20 years. Processing of the transcribed material was done by content analysis. The results revealed five categories and 24 subcategories, categories describing thoughts and reactions before the alarm, the work of the cardiac arrest, training and acclimatization, reflections and thoughts about life and death and the organization. The conclusion of this work is as follows; informants describe the complete structure is needed in these situations and that good management is important for a good teamwork. Cardiac arrest team saves lives in emergencies and it is essential that there is an opportunity for reflection and sharing of experiences to further develop the work.