Syftet med denna studie är att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmåga och fallenhet för matematik. Studien ämnar även till att visa hur förmågorna enligt Krutetskii kan visa sig på ett konkret sätt. Ytterligare ett syfte är att inspirera andra lärare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmåga och fallenhet för matematik. I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i årskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar väl som identifikationsmedel av barn med förmåga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmågorna kan ge sig till känna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet. Glädjen och tillfredsställelsen pojken visar när han lyckas lösa och förstå problem som utmanat honom matematiskt är även värt att notera. / The purpose of this study is to investigate if chosen mathematical problems work as a support for the identification of children with high abilities in mathematics. The study aims to identify the children with these abilities, according to Krutetskii, in a concrete way. Another purpose is to inspire other teachers and leading persons within the school world, to support and stimulate children with high abilities in mathematics. In a case-study, we follow a boy during the autumn term in the fourth grade. The study shows that the chosen mathematical problems work well to identify children with a high ability in mathematics. With several concrete examples, the study shows how theses mathematical abilities within the child are revealed in the work with problem solving as a mathematical activity. The joy and satisfaction the boy shows, when he succeeds in solving and understanding the mathematical problems that have challenged him, is also worth taking notice of. / <p>ORCID: 0000-0001-8449-130X</p>

No description available.

Denna studie utgår från en frånvaro av forskning som fokuserar på planeringen av musikverksamheten inom förskolan. Därav framkom studiens syfte att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera om och hur förskollärare planerar för musikverksamhet. Studiens empiri har analyserats utifrån en grund i Nielsens (2010) allmän- och musikdidaktiska teori samt andra utgångspunkter som Vallberg-Roths (2020) didaktiska triangel som modell för att få syn hur på samverkan mellan olika aktörer påverkar och går in i varandra. För att undersöka eventuella skillnader i planeringsarbetet för förskollärare som aktivt planerar för musikverksamhet och den generella förskolläraren tillämpades en flervalsmetod med inkluderat av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av musikprofilerade förskollärare och en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut i ett frågeformulär via sociala medier på ett förskoleforum. Resultatet visar att de musikprofilerade förskollärarna är ensamma i planeringen av den musikdidaktiska verksamheten vilket påverkar begränsningarna i deras planeringsmöjligheter. Den generella förskolläraren planerar snarare för utförandet av musiken. Det kan bero på en kunskapsbrist och osäkerhet i hur musiken planeras. Det finns även en brist på planeringstid för förskollärare som aktivt planerar för musikverksamhet vilket resulterar i flera spontana genomföranden. En bred musikdidaktisk kompetens kan möjliggöra för flera musikaktiviteter och former kan inrymmas i den didaktiska planeringen. Dessa diskuteras i relation till den tidigare forskningen.

No description available.

Syfte och frågeställningar  Studiens syfte var att undersöka hur idrottslärare på högstadiet arbetar för att skapa en meningsfull undervisning och möjliga utmaningar med det. De frågeställningar som därmed ställdes var följande: vilka strategier använder idrottslärare för att ge eleverna en meningsfull undervisning? och vilka eventuella utmaningar ser idrottslärare med att skapa en meningsfull undervisning?  Metod  För att besvara studiens frågeställningar valdes en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes. De fem respondenterna var lärare i ämnet idrott och hälsa på högstadiet (årskurs 7–9), och valdes genom ett handplockat bekvämlighetsurval. Efter intervjugenomförandena transkriberades samtliga intervjuer och sedan analyserades datan med hjälp av metoden innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten som använts i analysen och för att konkretisera begreppet en meningsfull undervisning var Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM).   Resultat  Studiens resultat visar att de fem idrottslärarna använde olika strategier för att skapa en undervisning som genomsyrades av en begriplighet, hanterbarhet och motivation. Samtliga respondenter arbetade med trygghet, nivåanpassning, förståelse, elevinflytande och engagemang, men hur de gick tillväga för att nå det kunde variera lärarna emellan. Resultatet pekar även på att lärarna ställdes inför vissa utmaningar när målet var att skapa en meningsfull undervisning. De utmaningar som framkom var tiden, lokaler, att engagera alla elever, implementera en ny rutin/eller nytt koncept och begränsningar med elevinflytande. Av dessa utmaningar var vissa mer gemensamma, medan andra utmaningar skiljde sig åt mellan lärarna.  Slutsats  Den slutsats som kan dras är att det finns flera strategier mot en meningsfull undervisning i ämnet idrott och hälsa. En undervisning som är meningsfull uppkommer inte heller av sig själv utan kräver ett medvetet arbete av läraren, men lärare behöver också ges förutsättningar för att kunna skapa en sådan undervisning.

A major challenge for chemistry education is to develop the students' understanding of chemical bonding. In upper-secondary school, the challenges are commonly expressed as difficulties for students to distinguish between intra and intermolecular bonding and to understand chemical bonding in terms of electronegativity. The aim of this thesis is to investigate in what ways creative drama can support the students' learning of non-spontaneous chemical concepts related to electronegativity and chemical bonding. Drama has previously been suggested to support science learning, but studies in science education are limited and the potential of using drama to afford student theoretical reasoning in chemistry needs further scrutiny and design development. In the study which forms the basis of the thesis, socio-cultural theory of learning is combined with multimodal social semiotic analysis. The study was conducted as a design-based study with interventions in three cycles in two schools. The interventions, including the drama activity and students group discussions before and after, were video-and audiotaped. In Article 1, data from cycle 2 was analyzed with respect to what kind of semiotic work students were engaged in. In Article 2, the data from cycles 1, 2 and 3 were analyzed on the basis of thematic content analysis resulting in themes regarding in what ways the students explored electronegativity and chemical bonding and in what ways creative drama afforded collective student agency. The main findings point to the importance of meaning-making through transduction to develop students' conceptual understanding of chemical bonding. In the students' semiotic work, it was possible to create relations between electronegativity and the polarity of molecules and to link the polarity of the molecules to intermolecular bonding in the collective whole class interaction, which in turn is a prerequisite for understanding phase changes. The interaction between the student groups was pivotal for linking the chemistry's sub-micro and macro levels. Further, the results show that the students' bodily formations of molecules in certain groups prompted semiotic work in other groups, which got consequences for the students’ collective agency. The visualization of the students' bodily formations created opportunities for students to pay attention to differences in representations of chemical bonding. A notion called epistemic dissonance is introduced to account for the emergent epistemic tensions/contradictions that become recognized by the students in the creative drama. Emergent epistemic dissonances constitute opportunities for collective work concerning the conceptual relations where students act as learning resources for oneanother. This thesis points to the importance of designing creative drama in such ways that both the material and social structure may support the students' collective agency. / En stor utmaning för kemiutbildning är att utveckla elevernas förståelse för kemisk bindning. I gymnasieskolan uttrycks utmaningarna som svårigheter för elever att skilja mellan intra och intermolekylär bindning och att förstå kemisk bindning utifrån elektronegativitet. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka på vilka sätt kreativt drama kan stödja elevernas lärande av icke-spontana kemiska begrepp relaterade till elektronegativitet och kemisk bindning. Drama är ett sätt att undervisa som har visat sig stödja lärande, men studier inom kemiutbildningen är begränsade och möjligheten att använda drama behöver ytterligare granskning och designutveckling. I studien som ligger till grund för avhandlingen kombineras sociokulturell teori om lärande med multimodal socialsemiotisk analys. En designbaserad studie i tre cykler av interventioner har genomförts i två skolor, vilka inkluderade drama aktiviteter och elevers diskussioner i grupper före och efter dramaaktiviteten. Interaktionerna i klassrummet video och ljudinspelades. I artikel 1 analyserades datamaterialet från cykel 2, utifrån vilken typ av semiotiskt arbete eleverna engagerade sig i när de fick möjlighet att använda sina egna kroppar som semiotiska resurser. I artikel 2 analyserades datamaterialet från cykel 1, 2 och 3, utifrån tematisk innehållsanalys som genererade teman som visade på vilka sätt eleverna undersökte elektronegativitet och kemisk bindning samt på vilka sätt kreativt drama öppnade upp för elevernas kollektiva agens. Huvudresultaten pekar på betydelsen av meningsskapande genom transduktion för att öka elevernas begreppsliga förståelse av kemisk bindning, vilket kan främjas av att eleverna får kombinera artefaktskapande med kroppslig gestaltning. I elevernas semiotiska arbete möjliggjordes att skapa relationer mellan elektronegativitet och molekylers polaritet samt att i den kollektiva helklassinteraktion länka molekylernas polaritet till intermolekylär bindning, vilket i sin tur är en förutsättning för att förstå fasändringar på makronivå. Interaktionen mellan elevgrupperna var avgörande för eleverna att koppla ihop kemins submikro och makronivåer med varandra. Vidare visar resultaten att gruppernas kroppsliga formationer av molekyler i vissa grupper drev på semiotiskt arbete i andra grupper, vilket fick betydelse för den kollektiva agensen. Vid alla observerade lektionstillfällen uppstod ett behov "att veta varför". I dramat skapades möjligheter för eleverna att själva uppmärksamma sådant som inte stämde överens mellan olika gestalningar av kemisk binding. Vi har valt att benämna detta som epistemisk dissonans. Epistemisk dissonans som uppstår i det kreativa dramat hanteras kollektivt av eleverna som fungerar som läroresurser för varandra. Avhandlingens resultat pekar på vikten av att designa kreativt drama så att både den materiella och sociala strukturen kan gynna elevernas kollektiva agens.

News as didactic tool within the school subject of civics has come under scrutiny in recent years within the field of education. This study is to be regarded as a further development to that field of research. The aim of the study is not only to examine in what ways news are used by civics (samhällskunskap) teachers but also to connect these approaches to aspects of democracy and citizenship education.   The study applies a teacher-thinking perspective that puts the teachers’ pedagogical content knowledge in center of the research. It uses a qualitative method, interviewing six civics teachers in upper secondary school (gymnasieskolan) about their use of news as an educational tool and the didactic reasoning behind their chosen approaches.    The findings suggest that news is used both as separate to the courses’ core contents and integrated with some of its components, as defined in the curriculum. The identified approaches carry significant potential in providing students with qualities connected to citizenship education, however, the results are not clear as to what kind of citizen a news-based approach favors. Further research is needed to provide substantial evidence to the moral and practical underpinnings of a news-based civics education.

typer av representationer från den konkreta till mer abstrakta delar av kemi, öka studenternas kompetenser. Undervisningen med representationer på olika nivåer utgår från en makroskopisk verklighet som kan beskrivas på submikro- och symbolnivån. Dock saknas det verktyg för att bedöma elevernas förståelse och tolkning av denna typ av undervisning och detta är ett område där ytterligare forskning behövs. Denna studie undersöker huruvida Johnstones kemiska modeller förekommer i gymnasieelevers icke-styrda samtal. Studien är utförd på två grupper om fyra elever från kemi två på naturvetenskapliga programmet där de genomför en planerad laborationsövning. Elevernas samtal under övningen spelades in och transkriberades. Materialet analyserades med en tematisk analys för att undersöka hur Johnstones kemiska triangel manifesteras utifrån en observerad händelse. Händelsen handlade om en demonstration inom kemi av fenomenet reaktionshastighet och undersöktes med en praktisk laborationsövning, där man observerade en kemisk reaktion när en brustablett löstes upp i vatten vid två olika temperaturer. Det observerbara fenomenet var då en tablett som löste upp sig snabbare i den varma lösningen och syftet var att eleverna skulle förklara för varandra vad som hände. Resultaten visade att eleverna diskuterade händelsen samtidigt som de redogjorde utförligt utifrån deras kunskapsnivå och kunde också utveckla produktivt lärande kring reaktionshastigheten. Johnstones kemiska modell synliggjorde på ett enkelt och systematiskt sätt elevernas förståelse och därmed visar den potential till att vara ett betydelsefullt verktyg inom kemiundervisning och forskning. Med hjälp av verktyget kan lärare upptäcka vilka nivåer av kemisk kunskap som kommer till uttryck i samtal. Läraren kan då arbeta med olika typer av representationer för att hjälpa eleverna att bredda och fördjupa kunskapen om fenomenet.

No description available.

No description available.