The thesis aims to investigate modelling-based teaching in the multilingual context. Modelling-based teaching concerns when students create, discuss, and evaluate representations to visualise concepts and processes. In this thesis, modelling-based teaching has been used in polymer chemistry at a Swedish secondary school. Data has been collected from eight multilingual groups from three different classes. A total of 30 students participated in the study, 16 students with Swedish as a second language and 14 students with Swedish as a first language. The modelling-based teaching activity has been investigated from several aspects. The first paper focused on if and how second language learners’ conceptual descriptions were affected by modelling-based teaching. The second paper focused on how students’ meaning-making during modelling-based teaching could be detected and analysed from a social semiotic perspective.   The thesis has been conducted from a sociocultural (Vygotsky, 1978; Vygotsky, 1986), a phenomenographic (Marton & Booth, 1997), and a social semiotic perspective (Kress & Bezemer, 2015; Kress, 2001). Empirical data consists of audio and video recordings and photographs taken during the modelling activity, where students in multilingual groups created representations and discussed concepts and processes concerning polymer chemistry. Empirical material, relevant to the intention of what the students should learn from the modelling activity and critical aspects, were transcribed and analysed to answer the following questions: (1) How are descriptions of nonspontaneous concepts in polymer chemistry of second language learners affected by modelling? (2) What social semiotic practices are observed during a modelling activity in a chemistry unit of polymers? (3) How do these practices influence students’ meaning-making of created representations crucial for the understanding of polymeric concepts?     The result for the first research question indicates that the modelling activity contributed to that 101 concept descriptions (65%) showed an increased clarity, and 70 concept descriptions (45%) showed an increased use of chemical concepts, for second language learners. The result highlights how second language learners in a multilingual context develop their language of chemistry by discussing chemistry in a context where they are stimulated to create and modify representations. The results also indicate that the created representations scaffolded students’ chemistry discussions by using the created representations as mediating artefacts when discussing chemistry.   The results for the second and third research questions indicate that translative processes between and within created representations indicate meaning-making for students’ learning of polymeric concepts. As such, the thesis highlights the importance of identifying translative processes during students’ modelling. Furthermore, it is discussed that teachers can use the social semiotic lens as a tool to identify and evaluate students’ meaning-making during modelling-based teaching. The results indicate that created representations were important bridging resources between the submicro and macro levels. This means that the students, with the help of created representations, linked the structure and chemical properties of macromolecules to the properties of different materials. The results also show that the modelling activities practised by all groups were multimodal.    Overall, this thesis highlights the importance of student-active approaches in the chemistry classroom, where students can visualise and discuss the invisible and abstract to develop their language of chemistry. The thesis also contributes to highlighting social semiotics as a tool for teachers to pay attention to students’ meaning-making during modelling-based teaching. / Syftet med avhandlingen är att undersöka modellerings-baserad undervisning i det flerspråkiga sammanhanget. Modellerings-baserad undervisning innebär att elever skapar, diskuterar och utvärderar representationer för att bland annat visualisera begrepp och processer. I avhandlingen har modellerings-baserad undervisning använts inom polymerkemi på en svensk gymnasieskola.  Data har samlats in från åtta flerspråkiga grupper från tre olika klasser. I studien deltog totalt 30 elever, 16 elever med svenska som andraspråk och 14 elever med svenska som förstaspråk. Modellerings-baserad undervisning har undersökts utifrån flera aspekter; I första studien var fokus på om och hur andraspråkelevers begreppsbeskrivningar påverkades av modellerings-baserad undervisning. I andra studien var fokus på hur elevernas meningsskapande under modellerings-baserad undervisning kunde uppmärksammas och analyseras utifrån ett social semiotiskt perspektiv.    De teoretiska ramverk som ligger till grund för avhandlingen är ett sociokulturellt (Vygotsky, 1978; Vygotsky, 1986), ett fenomeografiskt (Marton & Booth, 1997), och ett socialsemiotiskt perspektiv (Kress & Bezemer, 2015; Kress, 2001). Empirin består av ljudinspelningar, videoinspelningar samt fotografier tagna under modelleringsaktiviteten där elever i det flerspråkiga sammanhanget skapade representationer och diskuterade begrepp och processer rörande polymerkemi. Det empiriska material som var relevant utifrån vad eleverna skulle lära från modelleringsaktiviteten och kritiska aspekter, transkriberades och analyserades för att ge svar på följande frågor: (1) Hur påverkas beskrivningar av icke-spontana begrepp inom polymerkemi hos andraspråksinlärare genom modellering? (2) Vilka social semiotiska metoder observeras under en modelleringsaktivitet i en kemisk enhet av polymerer? (3) Hur påverkar dessa metoder elevernas meningsskapande av skapade representationer som är avgörande för förståelsen av polymera begrepp?   Resultatet för den första forskningsfrågan indikerar att modelleringsaktiviteten bidrog till att 101 begreppsbeskrivningar (65%) visade en ökad tydlighet i kemiskt språk, och att 70 begreppsbeskrivningar (45%) visade en ökad användning av kemiska begrepp, för elever med svenska som andraspråk. Studien belyser hur andraspråkselever i en flerspråkig kontext utvecklar sitt kemiska språk genom att diskutera kemi i ett sammanhang där elever stimuleras att skapa och modifiera representationer. Resultaten visar att de skapade representationerna stöttade elevernas kemidiskussioner genom att representationerna verkade som förmedlande artefakter.   Resultatet för forskningsfrågorna 2 och 3 visar att translativa processer mellan och inom skapade representationer, indikerar meningsskapande för elevers lärande av polymera begrepp. Studien lyfter fram vikten av att identifiera translativa processer under elevers modellering och att pedagoger kan använda den socialsemiotiska linsen som ett verktyg för att upptäcka och utvärdera elevernas meningsskapande vid modellerings-baserad undervisning. Dessutom visar resultatet att skapade representationer var viktiga länkande resurser mellan submikro- och makronivå. Detta innebär bland annat att eleverna med hjälp av skapade representationer kopplade makromolekylers struktur och kemiska egenskaper till olika materials egenskaper. Vidare visar resultatet att modelleringsaktiviteterna som praktiserades av alla grupper var multimodala.   Sammantaget bidrar avhandlingen till att belysa vikten av elevaktiva arbetssätt i klassrummet, där elever får möjlighet att visualisera och diskutera det osynliga och abstrakta inom kemi för att utveckla ett kemiskt språk. Avhandlingen bidrar också till att belysa socialsemiotik som ett verktyg för lärare att upptäcka och utvärdera elevers meningsskapande vid modellerings-baserad undervisning.

No description available.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för vilka undervisningsmetoder de lärare som undervisar samhällskunskap på mellanstadiet använder för att stödja nyanlända elever i sin ämnesutveckling. Detta har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar eller undervisat nyanlända elever i ämnet samhällskunskap. De teoretiska utgångspunkterna som denna studie utgår ifrån är den sociokulturella synen på lärande där elever med stöttning kan delta i nya situationer. Det handlar om planerad stöttning och interaktiv stöttning, där man skiljer mellan i förväg planerad stöttning på makronivå och oplanerad stöttning på mikro-nivå (Gibbons, 2010:220 - 226). Resultatet i föreliggande studie visar bland annat att lärarna skapar en del möjligheter för eleverna där de kan använda sina språk och tidigare kunskaper. Elevernas modersmål används exempelvis som resurs i undervisningen med hjälp av studiehandledare och olika digitala verktyg. Lärarna beskriver samtidigt hur en del varierande upplägg och uttrycksformer används för att stödja nyanlända elever i sin ämnesutveckling.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

In a global education policy context, school leadership has grown in importance in relation to improving school outcomes as well as equity in education. At the same time, during the last decades, the Swedish school system has undergone several large-scale national education reforms. Reforms that have changed the relations between the different levels in the decentralised Swedish school system and at the same time created debates about the purpose and goals of the school system. These debates are based in different perspectives and shaped by various school discourses. The result discourse connected to the perspective of marketization and the democratic discourse connected to the perspective of social inclusion and equality. These are two central discourses who proclaim different views on how challenges within the school system should best be solved. The purpose of this study is to contribute to knowledge about the mission and responsibilities of principals in upper secondary schools in the Swedish school system. The study takes its point of departure in observations of follow-up meetings between principals within upper secondary schools and the local education authority (LEA). This study has three theoretical contributions. The first contribution concerns knowledge of the principal’s mission, assignment, and work tasks. The second contribution is knowledge of how the result discourse and the democratic discourse are used in conversations about the principal’s mission, assignment, and work tasks. The third contribution is knowledge of the interaction between the principal and the LEA, different levels in the decentralised Swedish school system, in the context of follow-up meetings. The results show that LEAs describe the principal’s mission in three parts – economy, administration, and pedagogy. The two discourses are used in all three of the missions where they sometimes collide, creating a discursive conflict and sometimes co-exist without conflict. The results also show that the LEA and principals often have a common view of the purpose and goal of the school system, but there is seldom a common strategy for how these goals are to be achieved. This study contributes to an understanding how LEAs and political governance shape the role of the principals, but more studies are needed. / Vikten av rektors ledarskap har i en global utbildningspolitisk kontext lyfts alltmer under 2000-talet dels i relation till arbetet med att förbättra skolresultaten, dels för att öka likvärdigheten i arbetet med det kompensatoriska uppdraget. Parallellt med att rektors ledarskap vuxit i betydelse har den svenska skolan samtidigt genomgått ett flertal reformer som skapat debatter om skolans uppdrag, syfte och mål. Reformerna har inte bara skapat debatt om vad skolans uppdrag är och hur skolans utmaningar bäst ska lösas utan även lett till att det skett förändringar i relationerna mellan aktörerna i styrkedjan. Samtidigt består det svenska decentraliserade skolsystemet av en dubbel styrning gentemot rektorer, från såväl stat som huvudman. Debatterna som förts om det svenska skolsystemet har skapats utifrån olika uppfattningar om skolans uppdrag. Uppfattningar som har ett ursprung i olika diskurser inom marknadsstyrningen och skolans kompensatoriska uppdrag, såsom resultatdiskursen och demokratidiskursen. Dessa diskurser består av olika värden och syn på hur utmaningar i skolsystemet bäst ska lösas. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om gymnasierektors uppdrag i styrkedjan. Studien har sin utgångspunkt i observationer av resultatsamtal mellan rektorer och verksamhetsledning inom gymnasieskolan i en kommun och har tre teoretiska bidrag. Det första bidraget är kunskap om rektors uppdrag i styrkedjan. Det andra bidraget är kunskap om hur resultatdiskursen och demokratidiskursen används i samtal om rektors uppdrag och arbetsuppgifter. Det tredje bidraget är kunskap om samspelet mellan rektor och huvudman i sammanhanget av ett resultatsamtal. Resultaten visar att verksamhetsledning formulerar tre olika styrningar – ekonomisk, administrativ och pedagogisk. Resultatdiskursen samt demokratidiskursen används i samtliga tre styrningar vilket skapar samtal om rektors uppdrag där diskurserna krockar men även samtal där diskurserna samexisterar utan konflikt. Resultaten visar även att huvudman och rektorer till stor del har en gemensam syn på målen som ska uppnås, dock saknas ofta en gemensam strategi för hur dessa mål ska uppnås. Denna studie har kunnat bidra med en pusselbit i att förstå hur den kommunala organisatoriska och politiska styrningen formar rektorsrollen, och fler studier skulle behövas.

Sedan 2018 har programmering funnits med i högstadiets läroplan tillhörande matematikämnet. Denna förändring skapade flera debatter och matematiklärare ställdes inför en helt ny utmaning. Eftersom programmering är något som inte lärs ut på ämneslärarutbildningen i matematik vid Linnéuniversitetet väcker det intresse av att analysera vilka framtida hinder nyexaminerade matematiklärare kommer att bemöta. Arbetet fokuserar på att undersöka vilka utmaningar som matematiklärare möter när de undervisar med hjälp av programmering som verktyg i det centrala innehållet algebra. Varför dessa utmaningar uppstår var även en central utgångspunkt. Studien är av en kvalitativ karaktär där både intervjuer samt observationer användes för att samla in data. Tematisering av empirin tillhörande intervjuerna gjordes och utmaningarna som lärarna uttryckte analyserades utifrån ett internt samt externt perspektiv. Studien visar på att den främsta utmaningen lärare möter då de integrerar programmering i matematikundervisningen är att de själva känner sig begränsade av sina kunskaper i att programmera, men även en begränsning angående teoretiska begrepp existerar. De verksamma lärarna ser även programmering som en kunskap i sig och kopplingar till det centrala innehållet algebra är svaga. Programmering kopplas däremot i större utsträckning till logik och problemlösning. Implikationerna av arbetet är att skolor måste fortsätta vidareutbilda lärare i programmering för att säkerhetsställa att kvaliteten på undervisningen inte ska sjunka. Då flertalet utmaningar matematiklärare möter identifieras och framställs kan dessa utmaningar i tidigare skede motarbetas för att skapa bättre förutsättningar för elevernas lärmiljö.

This study intends to investigate the view of 3D prints in different teaching environments among school staff. The study aims to address what kind of teaching opportunities 3D printing contributes for technology education, as well as any teaching challenges that 3D printing causes in the classroom. The information was collected by interviewing a group of nine teachers, a peda-gogical developer and a school principal about the thoughts and experiences with the use of 3D printing in education.The result shows that 3D printing creates positive opportunities in technology education because the process from model manufacturing, troubleshooting, re-mediation and to finished product can create learning opportunities according to the course syllabus for the Swedish technology subject. The technology of 3D printing also creates opportunities for discussions in the classroom about its consequences for humankind, society and the environment. These discus-sions are given considerable space in the Swedish curriculum of the technical subject.In addition to technology, there are also opportunities for cross-cutting work on subjects such as the mathematics were the 3D printer can be used multi-modally to make abstract sections more concrete.The study also shows challenges with its use in education. Time is seen as the biggest challenge with the 3D printer were understanding, proper handling, and planning is a good method for managing the tool properly. Finally, the safety of 3D printing is also discussed, were the tool is regarded as relatively safe. However, the presence of microplastics in connection with the plastic melting means that it should be placed where ventilation is present.