No description available.

Detta examensarbete är gjort utifrån syftet att undersöka lärares och elevers syn på religionskunskap utifrån klassrumsundervisning. För att få svar på våra frågeställningar utifrån syftet ställer vi frågor i enkäter om religionsundervisningen till både elever och lärare. Det finns en del forskning om antingen lärare eller elevers syn på ämnet, men sällan har man jämfört dessa. Att jämföra dessa två perspektiv anser vi vara en viktig del i arbetet och det blev snabbt vår utgångspunkt. I dagens mångkulturella klassrum är religionskunskap viktigt och att det länge betraktats som ett relativt förbisett ämne i skolan,  som dock är på väg att åter stärkas kan man tydligt se i senare tids forskning

The aim of this sociolinguistic study was to investigate relationships between the use of language, attitudes, and school practice. The first method of collecting data was by using speech recordings. 24 students between the ages of 18-19 were recorded. These recordings were subsequently transcribed and  analyzed  in order to establish to what extent the students speech contained 4 selected geographically specific dialectal variables. The second method of collecting data was by using a questionnaire answered by 40 students ages 17-18. The results obtained from this study highlight that the students in the town of Örnsköldsvik realize the 4 investigated dialectal variables, but in a lesser degree than its ́ counterparts in the northern part of Sweden and that there was little difference regarding dialects between boys and girls.  Furthermore,  the study showed that boys have a more positive attitude towards the local dialect than girls and that there is a correlation between attitude and willingness to move from Örnsköldsvik. In addition to this the students also answered that they did not believe that use of dialect affects teachers ́ grading during oral exams.

No description available.

Laborationer är en metod som endast existerar inom skolan vars syfte är att befästa teori och hur man genomför experiment. Inom svensk gymnasiefysik ska elever lära sig planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer. För att lära sig dessa förmågor används en mängd olika metoder av lärare och forskare arbetar aktivt med nya bättre metoder för laborationer. Forskningen kring metoderna pågår oftast endast inom kursen eller programmet som laborationerna genomförs och det saknas information ifall förmågorna endast består till provet är över eller ifall de kan utnyttja kunskapen i högre utbildning. I denna studie har en liten grupp studenter på stort mellansvenskt universitet intervjuats kring deras minnen av fysiklaborationer innan de påbörjade universitetet och analyserat det. Det som studenterna kom ihåg främst var de laborationerna som de tyckte var roliga och intresseväckande. Laborationerna beskrevs främst genom det visuella i form av uppställningen vilket var en av anledningarna till att studenterna mindes laborationerna. Utöver det spelade det ingen roll inte vilka man gjorde laborationen med och om man skrev en labbrapport eller inte. Resultatet visar att moderna laborationsmetoder som ger goda resultat inte nödvändigtvis gör laborationerna minnesvärda. Studien ger däremot bara en liten inblick i fysikstudenters minnen och tjänar till att vara förstudie för att studera vidare vad gör en laboration perfekt.

Syftet med denna studie är att bredda kunskapen om hur fritidslärare kan arbeta förebyggande mot verbal mobbning på fritidshemmet. För att få svar på studiens övergripande frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. De tre forskningsfrågorna i studien är: Hur arbetar fritidslärare för att förebygga verbal mobbning i verksamheten? Hur agerar fritidslärare när de upptäcker verbal mobbning i verksamheten? Upplever fritidslärare några svårigheter med arbetet mot verbal mobbning i verksamheten? Som analysverktyg har didaktisk teori använts. Studiens resultat visar att fritidslärarna använder sig av aktiviteter, exempelvis drama, olika sorters regelverk, samtal, samarbete, kartläggning av otrygga platser, fadderverksamhet och trivselledare i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Resultatet visar också att det finns internationella studier som ger vid handen att man arbetar på liknande sätt som de fritidslärare vi har intervjuat. Det kan därför bli relevant att använda sig av internationella metoder i det förebyggande arbetet mot verbal mobbning. Svårigheter som lärarna upplever är att den verbala mobbningen oftast sker på platser där de inte befinner sig. Fritidslärarna anser att det är svårt att bedöma hur man bör agera vid situationer där verbal mobbning uppstår. Det visade sig dock att lärarna hade händelserapporter, handlingsplaner och elevhälsoteam som stöttning. Fritidslärare förhöll sig även till skolans likabehandlingsplan.

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares kunskaper om begreppet integritet samt deras pedagogiska förkunskaper om hur barn medvetandegörs om rätten till såväl kroppslig som personlig integritet i anledning av implementering av den reviderade läroplanen som träder i kraft 2019. Detta studerades genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med två förskollärare i Stockholm. Resultatet visade att lärarna har en liknande bild av vad personlig integritet är, vilket är rätt till sina känslor och tankar och att få dessa respekterade av andra. Kroppslig integritet tolkas på olika sätt; som rätten till sin kropp eller ett sätt att hävda sin personliga integritet. Förskollärarna delar bilden av att arbetet med integritet metodiskt har mycket att göra med kommunikation, både mellan vuxna och barn men också mellan barnen. Lyhördhet för barnens signaler och stöttning i barnens interaktioner upplevdes vara viktigt. Förskollärarna i studien upplevde också att det behövs informationsinsatser i samband med införandet av den reviderade läroplanen för att hjälpa pedagoger att definiera vad integritet är.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagogernas syn på yrkesrollen har förändrats mellan 1990-2017. Tidigare forskning talar om hur fritidspedagogens yrkesroll har uppfattats som otydlig. Studien visar på förändrade förutsättningar som ett resultat av den integrering med skolan som skedde på 1990-talet. Studien bygger dels på en textanalys av styrdokument för att synliggöra förändringar i uppdraget, men även på intervjuer med nio fritidspedagoger som varit yrkesaktiva under tidsperioden som undersökningen berör. Resultatet av studien pekar på en gemensam grund i styrdokumenten som inriktar sig på värdegrundsarbete och pedagogisk omsorg. Rekommendationer i form av allmänna råd och pedagogiska program har utvecklats till ett eget kapitel i den läroplan som är aktuell idag, som också innebär en större kravbild. Förändringarna har sett olika ut mellan deltagarna, det beror på varierande förutsättningar som skola, lokal och barngrupp. Deltagarna har även påverkats olika beroende på yrkeserfarenhet, kommun och arbetsplats.   Gävle den 31/5-2018 Anders Larsson och Oliver Sjudin.

Samlingar är en vanligt förekommande aktivitet och har länge varit ett dagligt inslag i förskolornas verksamheter. Alla förskolor planerar verksamheten och de aktiviteter som ingår i den. Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för samlingarnas innehåll och form samt kunskap om hur och när pedagogerna planerar samlingarna och varför de planerar vid de valda tillfällena. Som metod användes en webbenkätundersökning där 204 pedagoger medverkade. Pedagogerna som deltog i undersökningen har svarat på frågor om deras samlingars innehåll och form samt att de själva med hjälp av kommentarsfält kunnat utveckla och lämna mer utförliga svar. De har även svarat på frågor om planering och planeringstid gällande samlingar, de har beskrivit hur och när de planerar samt varför de väljer att planera vid olika tillfällen. Resultatet av undersökningen visar att alla har samlingar i olika former och med varierande innehåll. Genomsnittstiden för planering som pedagogerna har i sin tjänst är 2–3 timmar per vecka och två tredjedelar av pedagogerna anser att den tiden inte räcker. Det synliggörs också att pedagogerna menar att de skulle få större möjlighet att utgå från barnens intressen och behov om de hade mer planeringstid, samt att arbeta mer med hjälp av förskolans läroplan och verksamheternas egna arbetsplaner. En del av pedagogerna arbetar utifrån egna erfarenheter och anser därför att planeringstiden är tillräcklig och att samlingarna inte skulle bli annorlunda med mer planeringstid. Eftersom pedagogerna har olika mycket planeringstid får de också olika förutsättningar att planera verksamheten och aktiviteter utifrån förskolans läroplan samt deras egna arbetsplaner.

Vårt examensarbete har bestått i att utforma ett teknikdidaktiskt arbetsmaterial för användning inom förskolans verksamhet. Arbetsmaterialet består av uppdragskort med aktiviteter för barnen att utföra. Uppdragskorten innehåller utöver aktiviteterna också kopplingar till läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) och aktuell forskning knutet till det aktuella ämnet teknik. För att fånga barnens intresse och göra uppdragen meningsfulla ingår en tygdocka i materialet. Tanken är att det är denna tygdocka som ger barnen uppdragen att utföra. Utgångspunkten var att utforma ett verktyg för all personal att använda i verksamheten för att undervisning i ämnet teknik inte ska kännas för stort och avskräckande. I denna text presenteras materialet där uppdragskort utgör huvuddelen, arbetsprocessen, den teori som ligger bakom samt hur materialet har fungerat att använda i verksamheten. Arbetsmaterialet är tänkt att fungera som ett verktyg för pedagoger i förskolan att använda i teknikundervisningen. I bilagan finns uppdragskorten presenterade samt det inspirationsblad som följer med materialet som en introduktion till pedagogen.