Abstract  We've investigated the effects of outdoor education, specifically how it impacts students' learning and attitudes, along with didactic choices worth considering from the teachers' perspective.  There are two main reasons behind our choice of research topics. Firstly, according to PISA results, Swedish science knowledge has been trending downwards since the early 2000s. Simultaneously, engagement and motivation among students have been following a similar trend.  Secondly, generational environmental amnesia, as described by Kahn (2017), has been diminishing people's connection with nature, slowly altering individuals' views of nature and its importance.  We intend to draw a conclusion regarding how increased use of outdoor education improves students' learning and leads to a more engaging and motivating science education. Can an increased use of outdoor education counteract environmental generational amnesia?  We've compiled information from trustworthy and mostly peer-reviewed sources to build this knowledge review. Our sources serve as the foundation of knowledge for our conclusions.  However, we found a gap in research regarding the challenges outdoor education faces. While much research has been done on how and why it's a valuable pedagogy, not much has been said about barriers limiting outdoor education and how to counteract them.  Our key message is that outdoor education is a valuable pedagogy for students as well as teachers. It leads to increased learning, higher motivation, more engagement, and is a way to develop nature literacy, counteracting the furtherance of environmental generational amnesia.

No description available.

Den här kunskapsöversikten belyser utmaningar inom samhällskunskapsundervisning, medsärskilt fokus på samhällskunskapsdidaktik och ämnets dubbla uppdrag.En central aspekt är bristen på en gemensamt definierad ämnesdidaktik. Detta har resulterati en avsaknad av ett tydligt formulerat samhällskunskapsdidaktiskt språk och etableradebegrepp. Tillsammans med de abstrakta fostransmålen bidrar det till den grundläggandeotydlighet som ämnet verkar präglas av. Vilket i sin tur medför svårigheter för planering och bedömning. Studiens resultat indikerar att samhällskunskap ofta upplevs som gränslöst och inte sällan används som ett så kallat hjälpämne för andra samhällsorienterade ämnen.Ämnets dubbla uppdrag, att förmedla kunskap om samhället och fostra aktiva, självständigamedborgare, ger upphov till komplexa utmaningar. Lärare står inför svårigheter inför atthitta en balans mellan de traditionella kunskapsmålen och de mer abstrakta fostransmålen.Kunskapsmålen upplevs som enklare att skapa en strukturerad undervisning om ochbedömning av. Samtidigt argumenteras ämnets fostrande aspekt som ämnets viktigaste.Denna del av undervisningen beskrivs som mellanrummet. Här erbjuds en plats förspontana samtal bortom det planerade innehållet. Det är i dessa sammanhang som lärareupplever att eleverna utvecklar sin identitet som mest. Däremot kan detta skapa utmaningari bedömningen utifrån risken att det inte täcker innehållet enligt kursplanen. Lärare somintervjuats, observerats och samtalats med i kunskapsöversiktens artiklar har uttrycktbehovet av anpassningsförmåga och ledarskap för att navigera innehållet och undvika attämnet förvandlas till ostrukturerade diskussioner. Dessutom ställs läraren inför flera etiskaöverväganden om vad det är som faktiskt ska bedömas. Kunskapsöversiktens slutsats pekarmot behovet av ökad medvetenhet kring utmaningar som uppstår i undervisningen ochsatsning på ämnesdidaktisk forskning. Allt för att stödja lärare i att utveckla effektivaundervisningsmetoder och att tydliggöra ämnet samhällskunskap.

No description available.

Syftet med den här masteruppsatsen i didaktik var att studera vad studenter på förskollärarprogrammet uttrycker om sina erfarenheter av undervisning och utbildning i relation till breddad rekrytering.  Även hur studenterna positionerade sig i relation till andra studenter och sin utbildning har analyserats. Det är studenter med utländsk bakgrund och studenter med funktionsnedsättning som deltagit i studien.  Med en socialkonstruktionistisk ansats och genom en tematisk analys framträdde ett antal teman som utgörs av sociala processer.  Resultaten visade att det finns likheter men också skillnader mellan dessa båda studentgruppers förståelser och erfarenheter. När resultaten diskuteras blir det tydligt att sociokulturella komponenter, exempelvis lagstiftning och riktlinjer för särskilt stöd eller avsaknad av dessa, kan ha betydelse för studenternas erfarenheter av sin utbildning och hur de positionerar sig i förhållande till utbildningen och andra studenter.

In this essay, the Swedish National Agency for Education's course ”Choosing and Evaluating Digital Learning Resources” is analyzed. The research questions include how the course is structured, if anything is emphasized as important in working with digital tools (and what is emphasized if so), and how much explicit advice is given to teachers and how this advice is formulated. The analysis is conducted through a qualitative content analysis and a coding scheme has been developed for each research question. The TPACK-model is the theoretical framework of the study. The results show that the course primarily consists of explicit advice and that, in most cases, this advice is formulated as lists of concrete advice or lists of questions to reflect on and work with. Important aspects of working with digital tools include purpose, always having a purpose as a teacher, considering didactic questions, and being able to evaluate digital resources. Additionally, the analysis shows that teachers need opportunities for reflection, both individually and together with colleagues. The conclusion is that what is important in all teaching is also important in the development of digital competence. Technology itself does not contribute knowledge, but it must collaborate with the teacher's didactic competence and thus become part of the teacher's professionalism.

Syftet med uppsatsen är undersöka fem ungdomsböcker med kvinnliga huvudkaraktärer genom genusvetenskapliga teorier. Den litteraturvetenskapliga metoden har sin grund inom hermeneutiken och använder sig av textanalys vid läsningen av böckerna. De genusvetenskapliga teorierna som analysen använder sig av är fyra till antalet och består av: (1) en modell skapad av Maria Nikolajeva kring könsstereotyper i litteratur, (2) teorier kring det performativa kö- net som bygger på Judith Butlers forskning, (3) fokus på sökandet av respektabilitet som Beverly Skeggs gjort en lon- gitudinell etnografisk studie inom, (4) Fanny Ambjörnssons skamstrategi som behandlar hur negativa händelser eller tillmälen vänds till en fördel. De utvalda böckerna är: Hungerspelen av Suzanne Collins (2012), Blunda och hoppa av Sarah Dessen (2013), Ego woman av Carolina Gynning & Ingrid Carlqvist (2009), Linas Kvällsbok del 1 av Emma Hamberg (2007) och Kodnamn Verity av Elisabeth Wein (2013). Dessa fem böcker är utvalda på premisserna att de ska finnas tillgängliga för högstadieelever, de tillhör olika genrer och de ska vara böcker som ungdomarna har ett in- tresse av att läsa på sin fritid. I analysen framkommer att det finns tydliga tendenser att de kvinnliga huvudkaraktärer- na blir behandlade och beskrivna på ett särskilt sätt på grund av sitt kön. Teorierna tar fram konkreta exempel på hän- delser som sker på grund av eller igenom deras könstillhörighet. De kvinnoroller som speglas inom dessa fem ung- domsböcker är starka på olika vis men de har en sak gemensamt, de är unga kvinnor som själva väljer sin identitet.

Syftet med studien är att undersöka hur geografilärare i grundskolans senare år delanvänder sig av närmiljön i undervisningen, samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna upplever med att använda sig av närmiljö som pedagogiskt verktyg. Syftet äräven att få en inblick i hur elever anser att deras kunskapsutveckling påverkas närundervisningen sker i närmiljön. Uppsatsen bygger på en kvalitativ- och kvantitativundersökningsmetod, där urvalet består av två lärare och två åttondeklasser i Växjö stad. Tidigare forskning visar att utomhusundervisning är en viktig del i undervisningen och bidrar till ett bra lärande, vilket även synliggörs i studiens resultat. I resultatetframkommer det att både fältarbete och exkursion nyttjas i geografiundervisningen som bedrivs i närmiljön, dock i en begränsad utsträckning. Enligt lärarna är en varierad undervisning viktigast och bör innehålla både inomhus- och utomhusundervisning. Studiens resultat tyder på att både lärarna och eleverna anser att det är lärorikt att varautomhus i närmiljön under geografiundervisningen, dock finns det begränsningar som gör att det inte är möjligt i alla lägen.

Mångkulturella samhället växer större och större i Sverige och detta medför att lärare i skolor behöver anpassa sig efter elevers olika religiösa bakgrunder. En utmaning kan vara att undervisa religionskunskap i en mångkulturell klass. Denna litteraturstudie har undersökt lärares och lärarstudenters problematik i religionsundervisning. Syftet med studien var att kartlägga tidigare forskning om problematik inom religionsundervisning och även förslag på hur denna problematik kan mötas. Åtta studier från USA, England, Norge och Sverige har analyserats. Problematiken som lyfts fram är lärares bristande kunskaper och förhållningssätt, osäkerhet, tidsfördelning och hur lärare ska förhålla sig neutrala. Studien lyfter även fram olika förslag för hur religionsundervisningen kan förbättras. Förslagen är att lärare kan variera arbetssätt och undervisningsformer, gå på studiebesök, bjuda in gäster samt att lärares material kan behövas kompletteras. Det som också lyfts fram är att lärarutbildningarna behöver förbättras genom att ge lärarstudenter vetenskaplig grund att stå på och möjlighet till att få beprövade erfarenheter. Vidare forskning inom detta område krävs, eftersom det saknas studier kopplade till dagens läroplan, Lgr 11. Forskning inom religionsundervisningen i årskurs 4-6 saknas och därför är detta något att forska vidare inom.

Under mina år som yrkeslärare har jag känt att undervisningen i svenska går att arbeta med på flera olika sätt. Därför har valet av undersökningsområde blivit hur lärare integrerar elevers hantverksämne i sin undervisning i ämnet svenska, vilka svårigheter som kan mötas på och hur ämnet svenska kan göras mer intressant för hantverkselever. De didaktiska frågorna Vad, Hur och Varför har behandlats och är frågor som används i klassrummen av både lärare och elever. Nya läroplaner jämfört med äldre har bekräftat avsaknaden av vikten av tala och skriva under gymnasietiden för hantverkseleverna. Som metod för att undersöka vidare har kvalitativa intervjuer utförts för att ta reda på hur lärarna hanterar integreringen i sin undervisning. De som blev intervjuade integrerar hantverksämnet på liknande sätt och upplever att svårigheterna som kan uppkomma för det mesta har att göra med en dålig kommunikation på arbetsplatserna. Ämnet svenska kan göras intressant för eleverna på många olika sätt. Teorigenomgången och de kvalitativa intervjuerna har bidragit till att diskussionen har lett till förslag för vidare forskning kring det sistnämnda området. Eleverna kan bidra till en inflytelserik roll i den typen av frågeställning.