Syfte med detta arbete är att studera hur genus hanteras som ett didaktiskt innehåll i förskollärarstudenters examensarbeten. Detta kommer att ske med hjälp av en textanalys av 13 examensarbeten från vårterminen 2017. Urval av arbeten är från högskolor och universitet runt om i Sverige, utifrån detta har ett examensarbete från varje högskola och universitet tagits fram.  De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vilka syften har förskollärarstudenter i sina examensarbeten som handlar om genus? Vilka genusteorier kommer till uttryck i förskollärarstudenters examensarbete? Vilka metoder har förskollärarstudenterna använt sig av i examensrbetena? Finns det likheter och/eller skillnader mellan universitet och högskolor? Om så är fallet, vilken/vilka? Resultatet av denna textanalys är att genus är ett begrepp som tolkas på många olika sätt. Genus i förskolan är ett aktuellt område och det skrivs om ämnet i många examensarbeten utifrån olika syften kopplat till förskolans verksamhet. Syftena i examensarbetena har varierat, dock framkom det att litteracitet/musik var det syfte som flest examensarbeten undersökte. De analyserade examensarbetena har till stor del använt sig av samma genusteorier som teoretiskt ramverk. Däremot finns det arbeten som inte fördjupat sig i begreppet genus. De genusteorier som framkom i denna textanalys är genussystem och genusordning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka läromedel i samhällskunskap som köps in och sedan används av lärare på gymnasieskolor i Stockholms län. Intresset riktas mot varför vissa läromedel väljs och vilka ramarna för valprocessen kan vara. Undersökningen har genomförts genom enkäter till kommuner och gymnasieskolor i Stockholms län. Svaren har sedan följts upp, sedan kompletterats med intervjuer med författare, projektledare, en pedagogisk webbdesigner och en säljchef. De kompletterande uppgifter som hämtats in tjänar till att förstå de olika författarfilosofierna och förlagens marknadsstrategier. Forskning om svenska läromedel och har gåtts igenom. Rönen här pekar mot att skolor och lärare har ett begränsat valutrymme inför val av läromedel i samhällskunskap på grund av givna juridiska, ekonomiska och ideologiska ramar. Det finns inom forskningen en oro för att teknik ska styra mer än didaktik. Osäkerhet råder också om den betydelse som digitalisering av skolan får för läromedelssituationen. Uppsatsens analys har gjorts med stöd av ramfaktorteorin, som först gås igenom i viss detalj. Resultaten från enkäten till gymnasierna visar att det sortiment av läromedel som säljer är begränsat. Nästan uteslutande är det en del av produkterna från de stora förlagen som säljer. Det enda hotet på marknaden kommer från en konkurrent med ”hard bargain”-profil.. En tendens till marknadskoncentration existerar. I stort är priskonkurrensen mycket måttlig trots goda vinstmarginaler i branschen och att läromedelsbudgetarna på en monopson köparsida är under press. Skälet till detta kan sökas i olika ramfaktorer. Hos gymnasieskolor med Stockholm stad som huvudman har året före pandemin tillgänglig ekonomi för läromedelsinköp minskat med ungefär 10 %. Likadan ekonomisk utveckling för läromedelskontot kan konstateras i flera andra kommuner. Generellt läggs mindre pengar på läromedlen för samhällskunskap än genomsnittet. Nästan alla gymnasier verkar dock ha tillgång till inköpta läromedel som inte är föråldrade. Interaktiva (digitala) läromedel är på papperet ofta billigare än de läromedel som framställs i tryckpress, men uppvisar inte någon dominans i undersökningen.

Studien har undersökt effekterna av minnestekniker för att memorera karaktärsdragen hos olika typer av klimat i geografiämnet. Genom en experimentell design har elevers möjligheter att tillgodogöra sig ämnesstoff med minnesteknikerna tankekarta och loci-metoden undersökts. Experimentet bestod av ett urval av totalt 52 elever i tre klasser på skolor i Uppsala, Enköping och Örebro. Eleverna i urvalet slumpades individuellt ut i experimentgrupp och kontrollgrupp och fick tillämpa en av minnesteknikerna mellan ett förtest och ett eftertest som alla genomfördes under samma undersökningssession. T-test och multipla linjära regressionsanalyser visade hur båda minnesteknikerna hade förbättrat elevernas resultat mellan förtest och eftertest men att den uppmätta skillnaden mellan teknikerna inte var statistiskt signifikant. Studiens resultat bör dock tolkas med försiktighet på grund av urvalets bristande storlek. Utifrån studiens resultat görs sedan försök till allmänna uttalanden om minnesteknikernas tillämpande i geografiämnet. Exempelvis betonas vikten av att hitta gemensamma geografiska referensramar i utvecklandet av minnespalats till en elevgrupp.

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad kunskap kring hur den didaktiska modellen Map of practical work framtagen av Millar m.fl. (1999) kan användas som stöd för didaktisk design samt didaktisk analys av naturvetenskapsundervisningen på låg- och mellanstadiet. Vi har exemplifierat hur modellen Map of practical work kan användas som stöd i planering, genomförande och analys av undervisning. För att göra detta har vi använt oss av forskningsansatsen aktionsforskning. Vi har med stöd i modellen tagit fram en laborativ undervisningssekvens om blandningar och lösningar som vi använt oss av i tre cykler. Efter varje individuell cykel gjordes en analys av den tidigare cykeln med hjälp av modellen. Analysen i sin tur lade grunden för de didaktiska val vi gjorde för att göra justeringar till nästa cykel som skulle genomföras. För att kunna göra observationer och analysera efterarbetet valde vi att spela in deltagarnas röster med ljudinspelning. I resultatet framkommer det hur den didaktiska modellen fungerat som stöd i planeringen, genomförandet och analysen av undervisningssekvenserna. Resultatet visar även vilka didaktiska val vi gjort med stöd av modellen. Det framkommer också inom vilken nivå av effektivitet som vi uppfattar att varje undervisningssekvens uppfyllde. Slutsatsen är att Map of practical work kan vara ett stöd för pedagoger i planerandet, genomförandet och analysen av undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Men kan med fördel kombineras med andra didaktiska modeller.   Nyckelord: Aktionsforskning, Didaktisk modellering, Kemi, Praktiskt arbetssätt, Systematiska undersökningar.

No description available.

Skolverket uppmanar i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet till att skolans verksamhet ska stimulera elever till ett livslångt lärande samtidigt som Skolinspektionen varnar om att elevers intresse i de naturvetenskapliga ämnena sjunker under mellanstadieåren. Samtidigt som TIMSS rapport från 2020 visar på höga ämneskunskaper inom de naturorienterande ämnena bland svenska elever. Hur går detta ihop? Syftet med denna studie att undersöka om en intresseskapande undervisning är gynnsam för elevernas lärande av naturvetenskapliga ämneskunskaper eller om det bara är till för att skapa intresse. Detta problemområde ledde oss till frågeställningarna:  Hur arbetar lärare för att eleverna ska lära sig naturvetenskaplig ämneskunskap?  Vilken effekt upplever lärare att intresseskapande naturvetenskaplig undervisning har på elevernas lärande? För att besvara frågorna har sju yrkesverksamma naturvetenskapslärare i årskurs 4–6 deltagit i intervjuer som analyserats utifrån Douglas Roberts och Rodger Bybee’s sju kunskapsemfaser inom de naturorienterande ämnena. I analysen framträdde fyra teman som hade positiv effekt på elevernas tillägnande av naturvetenskaplig ämneskunskap i samband med intresse: Vardagskopplingar, Förkunskaper skapar intresse, Didaktiska val och Delaktighet eller aktivt deltagande? Denna intervjustudies slutsats belyser samspelet som krävs i undervisningen mellan intresse och ämneskunskaper som behövs för att elever ska stimuleras till ett livslångt naturvetenskapligt lärande för att kunna göra riktiga tolkningar av och kloka beslut i världen runt om dem både nu och i framtiden.

Denna empiriska studie har som syfte att belysa lågstadieelevers motivation till ämnet matematik ur ett genusperspektiv. Studiens empiri baseras på observationer, elevenkät och elevintervjuer i tre olika klasser. Studien skrivs fram ur ett elevperspektiv där elever själva har fått berätta kring deras upplevelser till matematikämnet. Flickor och pojkars motivation förklaras vara generellt hög i åldrarna på lågstadiet. Däremot framkommer det att elevers egen uppfattning kring deras matematikkunskaper påverkar motivationen till ämnet. Studiens resultat visar även att en yttre faktor i form av beröm är viktig för samtliga elever som deltagit i studien, samt att majoriteten av eleverna ser nyttan av att kunna matematik, inte bara under skoltiden utan även i vuxen ålder.

Företag har en stor roll i arbetet för ett mer hållbart samhälle och det företagsekonomiska ämnet har en viktig roll i morgondagens företagsamhet. I denna studie kommer utmaningarna inom hållbart företagande att lyftas och diskuteras samt hur hållbarhet lärs ut inom det företagsekonomiska ämnet. Studien bygger på insamlade data från ett case innehållandes frågor angående hållbart företagande. Deltagarna i studien är en gymnasieklass på ekonomiprogrammet och deras svar analyseras genom en följemeningsanalys vilket är en typ av diskursanalys. Genom en följemeningsanalys så synliggörs det socialisationsinnehåll som följer med ett undervisningsinnehåll. Hur hållbart företagande kommer i uttryck kommer sedan att diskuteras i relation till tidigare forskning inom ämnet. Denna studie skärper den didaktiska bilden för vad hållbar utveckling blir när det integreras i undervisningens innehåll och på vilket sätt elever uttrycker hållbart företagande. Resultatet från denna studie visar att lönsamhetsperspektivet tar stor plats i hur elever uttrycker hållbart företagande och att de ofta motiverar ett ansvarsförhållande gentemot lagar, regler och lönsamhet. Tidigare forskning visar att företag behöver driva hållbarhetsarbete som gör mer än att bara följa lagar eller anpassa det till företags lönsamhet. Denna ökade förståelsen är av vikt för att lärare ska förstå sin roll och möjlighet i hur hållbarhet lärs ut inom företagsekonomi.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasielärare arbetar med kreativa aktiviteter i syfte att intressera sina elever för litteraturhistoria. En kvalitativ intervjustudie valdes, där empirin sedan analyserades utifrån tematisk analys. Ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i Deweys utbildningsfilosofi användes för att tolka de identifierade temana som framkom av empirin. Resultatet visar hur kreativa aktiviteter kräver mer av elev som lärare, men också att de ger mer. Kreativa aktiviteter får kunskap att fastna, skapar engagemang, gemenskap och används som medel för att möjliggöra för läslust. Vidare visar resultatet hur variation används som verktyg i syfte att intressera elever för litteraturhistoria. Slutligen framhävs betydelsen av att göra undervisningsinnehållet relevant för eleverna och genom elevaktiva uppgifter anpassa dessa efter elevers vardag, intressen och programinriktning. En slutsats är att varierade undervisningsmetoder och arbetssätt ses som en framgångsfaktor för att skapa intresse för litteraturhistoria.

Matematikens historia är ett ämne som ingår i läroplanen för matematik men som sällan fårnågot större utrymme i undervisningen. Hur kommer det sig? Syftet med studien var attundersöka möjligheterna att tillämpa historia i gymnasieskolans matematik genom attundersöka gymnasielärares uppfattningar av matematikens historia. För att uppnå syftetställdes följande frågeställningar: (1) Hur beskriver gymnasielärare i matematik deras(eventuella) användning av matematikhistoria i sin undervisning? (2) Vilka uppfattningar hargymnasielärare i matematik om att använda matematikhistoria i undervisningen? Och (3)Vilka hinder ser gymnasielärare i matematik i att använda matematikhistoria i sinundervisning? För att undersöka frågorna intervjuades fyra gymnasielärare i matematik, ochdet insamlade materialet analyserades genom en argumentationsanalys. Resultaten visade attlärare generellt hade en positiv bild av matematikens historia och de gav uttryck för mångafördelar med att använda det i undervisningen. Samtidigt identifierade de tydliga hinder, avvilka den främsta var tidsbrist, och få lärare använde sig i praktiken av någonmatematikhistoria i sin undervisning.