En av anledningarna till varför elever har svårigheter med matematik i skolan är att utantillinlärning utgör grunden för utbildningen för många av eleverna. Procedurella och konceptuella kunskaper behövs för att skapa en bred matematisk kompetens. Eleverna lär sig bara det som de får en möjlighet att lära sig, vilket innebär att de möjligheter till lärande som erbjuds eleverna i skolan måste beaktas. Ett väletablerat ramverk som gör det möjligt att analysera de resonemang som krävs för att lösa läroboksuppgifter samt de resonemang som används av eleverna vid uppgiftslösning har använts för att undersöka möjligheterna att lära sig resonera matematiskt. Genom att använda ramverket möjliggörs en mer förfinad diskussion av vilken typ av kunskap som används av eleverna. Ramverket skiljer på kreativa matematiska resonemang, där en lösning måste skapas av eleven, och imitativa resonemang som bygger på utantillinlärning eller imitering av en tillgänglig lösningsalgoritm. Möjligheterna att lära sig beror på klassrummets normer som har förhandlats fram mellan elever och lärare. Dessa normer påverkas i sin tur av flera faktorer. I denna avhandling diskuteras läroboken, både som en, av flera bilder, av undervisningen och utifrån hur den används i klassrummet, samt elevernas uppfattningar om matematik. I avhandlingen ingår tre studier. Den första studien består av en analys av uppgifterna, med avseende på kraven på resonemang, i läromedel från tolv länder, i fem världsdelar. I den andra studien har elevers resonemang då de arbetar med uppgifter från läroboken i klassrummet analyserats. I den tredje studien används en tematisk analys för att undersöka de uppfattningar som eleverna visar upp, vilka sedan kopplas till de resonemang som används. Resultaten visar att läroböckerna från tolv olika länder har en liknande andelen uppgifter som kräver att eleverna använder kreativa matematiska resonemang. I genomsnitt krävde ungefär var tionde uppgift ett mer genomgripande kreativt matematiskt resonemang. Resultaten visar även att elever i den svenska gymnasieskolan främst löser de första, lättare uppgifterna, där andelen uppgifter som kräver ett kreativt matematiskt resonemang är lägre. Eleverna använder också i stor utsträckning imitativa resonemang. Möjligheterna för elever att träna sig på kreativa matematiska resonemang verkar utifrån mina resultat vara begränsade. Då elever guidar varandra genom uppgiftslösning verkar det som att fokus främst ligger på att komma fram till ett svar som överensstämmer med facit. Inte heller då elever får hjälp av en lärare verkar möjligheter till annat än imitativa resonemang skapas. Eleverna indikerar dessutom uppfattningar om att matematiska uppgifter i de allra flesta fall ska kunna lösas genom ett imitativt resonemang och att utantillinlärning därför bör vara en central del av undervisningen. Lärarens roll i klassrummet är viktig för att skapa och utveckla de gemensamma klassrumsnormerna. Stor vikt bör läggas vid vilka uppgifter och vilka läromedel som används i undervisningen. Även elevernas sätt att arbeta i klassrummet måste beaktas i relation till möjligheterna till lärande, och den matematiska förståelsen bör spela en större roll. / One of the main problems with learning difficulties in mathematics is that rote-learning becomes the very foundation of mathematics for many students. Procedural as well as conceptual knowledge is needed to build a broad mathematical competence. Students learn only what they get an opportunity to learn, which means that we must consider what opportunities to learn are given to school students. For the purpose of exploring what opportunities are available to learn to reason mathematically, a well established framework is used to analyze the reasoning required by textbook tasks as well as the reasoning used by students. The framework was used to refine the discussion of what type of knowledge is used by the students. Application of the framework distinguishes between creative mathematical reasoning, where a solution has to be created by the student, and imitative reasoning which is based on rote learning or following an existing template. Opportunities to learn depend on the classroom norms that have been negotiated between students and teacher. These norms are influenced by several factors. This thesis deals with the textbook, both as one of several pictures of the education, and in terms of how it is used in the classroom, as well as students’ beliefs about mathematics. There are three studies included in the thesis. In the first study, tasks in mathematics textbooks used in secondary school around the world are analyzed concerning the reasoning requirements. For the second study an analysis of students reasoning during textbook task solving in the classroom has been conducted. In the third study a thematic analysis has been used to explore students’ beliefs about mathematics and relate these beliefs to the reasoning used. Results from analyzing textbooks from twelve different countries paint a similar picture when it comes to the proportion of tasks requiring students to use creative mathematical reasoning. On average, only every tenth task required creative mathematical reasoning to a greater extent. Furthermore, students in the Swedish upper secondary school level mainly focus on solving the easier, earlier tasks and also mainly use imitative reasoning. Opportunities for students to use creative mathematical reasoning seem limited. When students guide each other during task solving, the main focus seems to be to reach a conclusion in terms of an answer corresponding to that given in the answer-section of the book. Moreover, guidance from a teacher does not seem to lead to anything other than imitation of a procedure. Students also indicate their beliefs by expressing that most tasks should be possible to solve using imitative reasoning, and that therefore, rote learning is a central part of mathematics education. This places pressure on teachers to carefully reflect on what tasks and textbooks they use in their teaching, and also what types of classroom norms they wish to present. The manner in which students work in the classroom also needs consideration, where a greater focus should be directed toward understanding.

This piece of research examines how the speech Beyond Vietnam by Martin Luther King Jr. is framed by four newspapers in the United States. The aim of the thesis is to contribute to the existing body of research in framing as a field of study in general. More specifically, the aim is to expand the existing literature on media research regarding Martin Luther King Jr. while he was alive. Entman’s definition of framing is operationalized through the use of a deductive method. The results show that King is framed in a negative manner. In terms of framing, Conflict Frame is the most common frame used by newspapers in response to King’s speech. This is most likely due to the cold war politics prevalent during this era.

När Ann- Charlotte Marteus skrev en insändare ställde hon frågan: Hur många smörknivar tål Sverige? För att utreda vår framtida professions ställning ville vi därför undersöka vad skolslöjden har för egentlig nytta för individen. Vi ville även utreda ämnets ställning över tid för att sätta dagsläget i perspektiv. Detta arbete är en systematisk litteraturstudie där slöjdämnets ställning belyses ur samhällets olika syn på kunskap. Detta utreds genom en djupgående litteraturkonsumtion, för att få en vetenskaplig grund till de områden uppsatsen berör. Resultatet visar att skolslöjden har ifrågasatts på grund av flera faktorer. Slöjdlärare visar inte upp en enhetlig förståelse för ämnets syfte. Ämnet ses som statiskt, detta på grund av kursplanernas utformning och tolkning. Bristen på yrkeskompetens hos verksamma slöjdlärare belyses som ett problem då de antingen inte besitter den fackkunskap, eller den pedagogiska grundkunskap som yrket kräver.

Detta examensarbete undersöker hur marxismen framställs i läroböcker. Detta är intressant eftersom att läroböcker används mycket i skolan och deras innehåll ses som auktoriativt av elever (det vill säga, de tror på det som står däri). Marxismen är också en central ekonomisk teori som kan läras ut i både samhällskunskap och historia. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marxism framställs i läroböcker. Detta syfte preciseras i frågeställningar som frågar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i läroböcker och om dessa aspekter skiljer sig åt mellan böcker för ämnena historia och samhällskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgår ifrån är marxismens grundläggande beståndsdelar fastställda av Vladimir Lenin. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys som problematiserar undervisningsinnehåll (och som därmed är en bred didaktisk analys) visar denna undersökning på att framställningen av marxismen i läroböcker är exkluderande när det gäller aspekter av marxismen, att läroböcker i historia inkluderar mer aspekter än de i samhällskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger. Undersökningen visar också på att Karl Marx analys av det kapitalistiska samhället är en aspekt som ofta exkluderas i läroböcker vilket kan ses som ett dolt budskap om vad som är centralt i Marx teorier.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska ställningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass. Studien utgår från Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, där utomhuspedagogik ses som att: lärandets rum flyttas ut, växelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lärandet är av stor betydelse. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik på samma sätt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrån de didaktiska ställningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hälsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansåg inte att platsen för lärandet hade någon betydelse utan de menade istället att planeringen är det som betyder något. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik på respektive förskolor och skola.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera elevers och lärares förhållningssätt till digitala tidningar på internet i en tid då skolor alltmer använder sig av digitala informationsverktyg. En enkätstudie har gjorts med elever i en gymnasieklass och en kvalitativ intervju har gjorts med läraren i klassen. Resultatet visar att den sociala, samhälleliga och mediesituationen påverkar elevernas förhållningssätt till digitala tidningar på nätet. Eleverna hade med sig olika vanor hemifrån och upplevelser av tidningen på nätet och framförallt spelade tidningens innehåll roll för om eleverna skulle läsa tidningen. I samhällssituationen hade läraren olika didaktiska infallsvinklar för användningen av tidningen i undervisningssituationer där tidningen användes såväl som mål och medel. Den dagsaktuella informationen från den digitala tidningen var en styrka medan språkbruket kunde utgöra ett visst hinder för eleverna.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka begrepp förskollärare har om högläsning och hur de reflekterar kring de didaktiska val de gör i samband med högläsning i förskola. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio förskollärare, där fem förskollärare arbetade med barn i åldern 1-2:11 år och de andra fem med åldersgruppen 4-5:11 år.I studien framkom det att företeelsen högläsning är svår att definiera då några förskollärare kort förklarade att högläsning är när man läser högt ur en bok. En del förskollärare vidareutvecklade sitt svar till att förklara begreppet högläsning som ett vidgat begrepp som innefattar att barn ska få ta del av olika litteraturhändelser. I studiens resultat framkom det även att förskollärarna högläser för att stimulera barnens språkutveckling. Även om samtliga förskollärare hade medvetenhet om varför de högläser för barn så fanns det skillnader i vilken utsträckning högläsningen genomfördes. Förskollärarna reflekterade kring hur de genomförde sin högläsning då många beskrev att de använder sig av till exempel av åskådningsmaterial samt av samtal och berättande för att göra barnen delaktiga i högläsningsstunden. Dessutom beskrev förskollärarna att de gör barnen delaktiga i bokvalen genom biblioteksbesök men att förskollärarna även reflekterar didaktiskt kring vilka böcker som ska lånas. Förskollärarna förklarar att de försöker erbjuda barnen litteratur i olika genrer och utgå från barnens behov och intresse när de väljer bok till högläsningen.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i förskolan uppfattar och förhåller sig till matematiken i sin verksamhet. Metodvalet är intervjuer med lärare i förskolan samt observationer av barn i förskolan. Resultatet av studien är att barnen lär sig matematik i sin vardag på ett naturligt och lekfullt sätt. Genom att lärarna i förskolan samtalar med barnen och observerar dem får lärarna reda på om barnen har lärt sig matematik och hur lärarna kan utveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lärarna verksamheten utifrån barnens intresse och behov. Dessutom lyfts fram att lärarna ska vara uppmärksamma och visa eget intresse för matematik eftersom det stärker barnen och utvecklar deras grundläggande förståelse för matematiken.

Examensarbete har för avsikt att jämföra matematikfärdigheter hos elever i tvågrupper, där den ena har varit delaktiga i ett undervisningsförsök om positionssystemet med tiobasmaterial. En annan del i examensarbetet var att se hur kunskaper om positionssystemet påverkar förmågan till beräkning i subtraktion. Elever har ofta inte tillräcklig förståelse för positionssystemet för att kunna göra riktiga aritmetiska beräkningar. Undervisningen om positionssystemet gynnas av att vara mer praktisk. För att uppnå syftet har två grupper av elever i år 2-3, en försöksgrupp och en referensgrupp varit delaktiga. Försöksgruppen har varit med om ett undervisningsförsök, med 13 lektioner, som handlar om positionssystemet med hjälp av tiobasmaterial. Försöks- och referensgruppen har gjort förtest och eftertest. Testen var de samma och mätte fyra olika färdigheter. Försöksgruppen gjorde även en intervju före och efter undervisningsförsöket. Studiens resultat visar att framlänges- och baklängesräkning på talraden samvarierar med resultatet för beräkning av subtraktion. Inga slutsatser har dragits om undervisningen om positionssystemet har bidragit till elevernas förmåga till räkning med subtraktion. Det syns en korrelation mellan elevernas förmåga att hoppa framlänges och baklänges på talraden och deras aritmetiska färdigheter i subtraktion. Där med blir slutsatsen att det finns fördelar med att vara säker på talraden för att lösa aritmetiska uppgifter i subtraktion. Kunskaper om talraden är en bra grund för att förstå positionssystemet.

Utvecklingen i skola och i samhället går mot en alltmer digitaliserad värld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det på att införa datorer i skolan. Många skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. Händer det något med lärarens didaktiska synsätt när vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar främst på elevernas betyg och hur deras motivation förändras men det finns andra perspektiv som behöver belysas. Utgångspunkten för denna uppsats är att belysa och lyfta fram fem lärares resonemang om didaktiska synsätt där datorn är ett självklart verktyg i klassrummet. Frågeställningarna i uppsatsen tar upp vad lärare kan säga om hur datorn används i undervisningen, synen på den digitala kompetensen och lärandet med datorn. Intervjuer med verksamma lärare ligger till grund för empirin. Informanterna säger att datorn används på olika sätt i skolan. Hur datorn används i undervisningen skiljer sig åt mellan informanterna. Informanterna säger att datorn i undervisningen fungerar både som kreativt verktyg för eleverna samtidigt som det är ett administrativt verktyg för dem. Sammanställningen och tolkningen av informanternas utsagor visar att det inte finns en klar genomsyrande tanke för användandet av datorn i undervisningsaktiviteterna. Informanternas berättelser tyder snarare på att datorn används där den tycks passa in och fylla ett förenklande syfte.