Varje år producerar Hollywood flertalet filmer med utgångspunkt i historien och dessa formar den allmänna uppfattningen om historiska händelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för många historielärare. Det är dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lärare har en pedagogisk tanke bakom att trycka på Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielärares didaktiska syn på att visa film i undervisningen utifrån frågorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielärare. Skillnader mellan lärarnas svar i alla tre didaktiska frågor har kunnat urskiljas. Tre huvudsyften med filmvisning har utkristalliserat sig: film visualiserar och skapar på så sätt en kontext och identifikation, film är en bra ingång till ett historieintresse samt att film bidrar till en fördjupad media literacy.

No description available.

Syftet med denna uppsats är dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad läroplanen och kursplanerna säger om kartarbetet. Då läroplaner och kursplaner ändras med tiden var det också intressant att se om det har skett någon förändring över tid gällande kartografin. För att nå mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkätundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilärare intervjuades därefter, detta för att få en djupare förståelse för hur eleverna hade svarat på undersökningen. Det visade sig att de flesta eleverna hade en god attityd till geografiämnet och kartarbetet och att deras kartkunskaper var relativt bra. Hur mycket kartan användes i undervisningen och vilken typ av kartor som tillämpades var dock något som varierade väldigt mycket. Eleverna som använde kartor mycket i undervisningen visade att de hade mer förtrogenhet med kartan under uppgiften som genomfördes.

Detta examensarbete har för avsikt att jämföra matematikfärdigheter hos elever i två förskoleklasser, där den ena varit föremål för undervisningsförsök i talradsmetoden, och att samla in ett material för att kritiskt diskutera värdet av talradsövningar i förskoleklass. Talradsmetoden lägger fokus på ramsräkning och sifferkunskap vilka är delar som ofta ges litet utrymme i matematikundervisningen. För att uppnå syftet har elever från två förskoleklasser, en experimentklass och en kontrollklass, samt deras lärare intervjuats vid två respektive ett tillfälle med 10 skolveckors mellanrum. Under dessa veckor har ett undervisningsförsök i talradsmetoden upplagt på sex lektioner ägt rum i experimentklassen. Studiens resultat visar på att experimentklasseleverna gjort stora framsteg inom de områden undervisningen berört jämfört med kontrollklassen. Inga slutsatser har dragits kring om undervisningsförsöket bidragit till att stärka elevernas aritmetiska färdigheter även om likaså dessa ökat till viss del. Däremot syns en tydlig korrelation mellan elevernas talrads- och aritmetikfärdigheter och slutsatsen blir därmed att det finns vinster att hämta i att använda talradsövningar i förskoleklass.

Med utgångspunkt i Doverborg och PramlingSamuelssons tre studier (1987, 1999, 2004) kring pedagogers synsätt påmatematikens roll i förskolan har detta examensarbete ämnat ge svar på hur dagensförskollärare ser på matematiken i förskolan. För att inspirera till ett rikarematematikarbete har förskollärare som aktivt arbetar med matematik intervjuats. Förskollärarna i studien vittnar om att de undersenare år tagit in mer matematik i förskolans verksamhet och att de arbetar mermedvetet med matematiken nu än vad de gjorde för ett par år sedan.Antalsförståelsen var det innehållsbegrepp som angavs mest frekvent underintervjuerna liksom att barnen ska erfara och lära sig använda olika matematiskabegrepp. Förskollärarna menar att matematiken finns överallt och att det ärviktigt att synliggöra och uppmärksamma matematiken för barnen. I dettaexamensarbete kan man se att matematiken sker reflekterat och den synliggörs påett bättre sätt jämfört med Doverborg och Pramling Samuelssons samtligastudier.

No description available.

I vår undersökning har åtta förskollärare intervjuats i syfte att få reda på hur de uppfattar att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten, samt vilket syfte de har med det. Vi har även undersökt hur den reviderade läroplanen har påverkat deras arbetssätt med naturvetenskap i verksamheten. Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollärare anser att det är viktigt att arbeta med naturvetenskap i verksamheten, syfte och tillvägagångssätt har dock varierat en del. Några generella mönster går emellertid att utläsa av intervjusvaren. Dessa är att förskollärarna försöker utgå från barnens intressen och arbeta konkret med naturvetenskap i verksamheten. Vad gäller den reviderade läroplanen har den ännu inte påverkat förskollärarnas arbete med naturvetenskap i någon större utsträckning.  Det är tydligt att förskollärarna gör didaktiska val i sitt arbete med naturvetenskap.

Undersökningen visar på att lärare framhåller många faktorer som påverkar elevers kunskapsinhämtning. På högstadiet förändras eleverna i en hög utsträckning och utvecklar förmågor som de inte tidigare haft. De utvecklar sin reflektionsförmåga, abstraktionsförmåga och sin egen livserfarenhet. De kan nu förstå och sätta sig in i andras perspektiv, vilket är en viktigt för att förstå religioner och religiösa personer. Eleverna utvecklar också under högstadiet sin förmåga att relatera olika fakta med varandra och hur det påverkar varandra.    Vid gymnasiet verkar eleverna ha utvecklat många av de förmågor som högstadielärarna tog hänsyn till, detta enligt lärarna själva men också enligt den progressionsdidaktiska teorin. Gymnasielärarna, men också högstadielärarna, betonar att intresset och en positiv attityd är viktigt för elevernas kunskapsinlärning. Det är viktigt för lärarna att de skapar en positiv attityd för religionsämnet. Ett sätt att skapa engagemang och intresse hos eleverna är att utgå från deras värld och vad som påverkar dem.     Lärarna framhåller också vikten av att elevernas avstånd till religioner och religiösa personer minskar. Därför besöker man platser med religiös anknytning eller får besök av religiösa personer. Detta ökar förståelsen då de får uppleva religionen inifrån.     Lärarna utgår ifrån elevernas förmågor, erfarenheter eller det som påverkar eleverna själva. Därför får det sägas att lärarna för en individanpassad undervisning, enligt den formella bildningsteorin.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan. Deras undersökningar har visat att i grundskolan har elevernas engagemang av religionsämnet har minskat men ökat en aning i det som kallas privat religiositet. Med privat Religiositet menas till exempel livsfrågor, moderna livsåskådningar osv.Undersökningen i en här uppsatsen visar att lärarna använder sig av en viss rutin när de planerar sina undervisningar. Dessa rutiner upplevs av eleverna som icke givande inlärningsmetod. Läraren berättar dock att det finns en tröghet i skolstyrelse och i ämnets omfång som gör att denne väljer just de rutinerna. Olika didaktiker såsom Hartman, Almen och Olivestam lyfter fram hur viktigt det är att lärarna reflektionerna över sin undervisning. De påpekar även att det är vikigt att utgå från de grunddidaktiska frågorna vad, hur och varför. För att kunna nå de nationella målen och skapa kunskap för livet och inte enbart för skolan.

Jämställdhet har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan skall bemöta alla barn på lika villkor oavsett barnens kön. Vi är intresserade av hur könsroller framkommer utifrån de organiserade samlingarna som förekommer i verksamheten. Detta för att få en förståelse om barnens samt pedagogernas åsikter utifrån begreppen pojkaktigt och flickaktigt. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där både observationer och intervjuer har används som en datainsamlingsmetod. För att kunna motverka de traditionella könsmönster som förekommer i dagens samhälle bör pedagogerna först och främst bli medvetna om sina förhållningssätt. Detta för att kunna arbeta på ett neutralt sätt och bemöta samtliga barn som individer oavsett kön. Utifrån barnens perspektiv synliggörs det hur deras förutfattade meningar av hur de bör bete sig som flicka respektive pojke. Redan när barnen föds behandlas könen olika vilket förskolan skall sträva efter att motverka. Pedagogerna skall sträva efter att utveckla barnens förhållningssätt utifrån genus till ett neutralt perspektiv. Undersökningens slutsats påvisar att pedagogernas förhållningssätt har en stor betydelse för att medverka till barns medvetenhet om de traditionella könsrollerna. Barnen förmedlar att deras beteende inte beror på könen utan istället individerna. / Gender plays an important role in preschool. Educators in preschools should respond to all children equally regardless of children's gender. We are interested in how a gender role emerges from the organized collections that exist in the preschool. This is to gain an understanding of children's and teachers' opinions based on the concepts of boyish and girly. The study is based on a qualitative study in which both observations and interviews have been used as a data collection method. To counter the traditional gender patterns that exist in today's society, educators should first become aware of their approach. This is to be able to work in a neutral manner and respond to all children as individuals regardless of gender. Based on the children's perspective clarifies the way their preconceived notions of how they should behave as a girl or boy. Even when children are born different sexes are treated as pre-school should seek to counteract. Educators should strive to develop children's attitudes by gender to a neutral perspective. Study that shows that teachers' attitudes have an important role in contributing to children's awareness of the traditional gender roles. The children convey that their behavior does not depend on gender but rather individuals.